- Project Runeberg -  Försök att förklara Caj. Corn. Taciti omdömen öfver Finnarne. Jemte en Öfversigt af deras fordna Widskepelse /
XXIV

(1834) Author: Carl Axel Gottlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— XXIV —

lara.11) Ja, om vi, i sjelfva våra hexèriformler och t
polisonger, finna spåren till en högre syftning, till en
förgången kultur —så tonle inan kanske hunna fråga:
förtjenar väl ej allt detta en närmare vetenskaplig un-

15) Man finner, ennrt iragdt öfverallt, i dessa gamla Nordiska
Sånger, inflätade Finska ämnen, d. v. s. verser lösryckta från
Finska Runor; så till ex. förekommer i Grimnismal, 9:de
strofen, vid beskrifningen på Valhall, ett långt stycke, som,
ord för ord, är taget från en hos oss ännu ganska allmänt
- gängse Finsk Runa, hvaraf jag upptecknat åtminstone 20
olika varieteter, af hvilka en finnes införd i SJicniå fKunoia,’
ID. p. 24; hvilket må tjena som et nytt bevis på våra mest
allmänna Runors ålder. Nil kan man väl invända, att
Finnarne, på samma skäl, möjligen kunnat få dem ifrån
Svenskarne; men man behöfver blott genomläsa de särskilta
verserne på hvardera språket, och man måste vara skuinögd
för att icke genast kunna urskilja de genuina. Ja sjelfva
den gamle Odins vis b ets - reglor, sådana de förekomma i
hans och Lodfafncrs höga Visa, införde i l:sta afdelningen
af Havamal, äro så saminanskrapade af våra Finska
ordstäf, att vi icke kunna begripa annat, än att det måtte hafva
varit en infödd Finné som först sammansatt dem, eller som
åtminstone lemnat rudimaterierna dertill *). Ja än mer,
beskrifningen på Odin sjelf, såväl som hans klädsel,
sådan den förekommer i fi:te Itap. af Volsunga-Sagan, och hos
Saxo, är ingen annan än gamla Gubben Väinäuiöiscs — icke
en gång förglöihmandes att han var enögd ; i anledning hvaraf
man ock i den af Herr Fogelberg, titi antik stil, idealiserade
statyen öfver Odin, sådan den finnes i marmor Uthuggen och
uppställd i härvarande Kongl. Museum, skall uti sjelfva
kostymen igenfinna mycket, som tillbör vår Nation, hvaribland
t. ex. må nämnas, att han paraderar i "Österbottniska pjexor."

Få sådant sätt kan man nu lösplocka många af de lånta
och granna fraser, hvilka länge prålat i den gamla
Nordiska skaldekonsten; och hvad som sedan återstår såsomeget,
torde icke betyda stort mer, än konsten att kunna
sammanfoga dem. Att detta i allmänhet måste vara fallet, skönjes
ännu raer deraf, att Svenska Nationen (vi mena härmed
Allmogen) aldrig ägt, liksom den ännu icke äger, någon, hvad
man kallar, "poetisk ådra"; då deremot Finnarne, ännu i dag,
i de öfre provinserne, äro, nästan hvarannan bonde, om ej

*) Det skulle troligtvis blifva lika nöjsamt som lärorikt att utgallra, och
med sina loc« parallela, i de Finska Runorne, jemföra detta, i
d» gamla sago-sångerna förekommande, af osa ännu urskiljbara, plock- i
godt. En Böda, hvartill \i för en annan gäng skola spara oss.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:11:58 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/cctfinnar/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free