- Project Runeberg -  Försök att förklara Caj. Corn. Taciti omdömen öfver Finnarne. Jemte en Öfversigt af deras fordna Widskepelse /
19

(1834) Author: Carl Axel Gottlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

19

pet var således ingenting naturligare, än att han
vid dessa saker först skulle fästa sin
uppmärksamhet, och ingalunda, med stillatigande, förbigå om
en nation, mer än någon annan, var derföre
beryktad. 1) Det blir då blott fråga, om man har
anledning att tro det Finnarne, redan på hans tid,
voro bei a ktade lör sin vidskepelse, svartkonst
och trolldom. Att de nu derföre äro allmänt
kände, veta vi nog; och att de verkligen idkat, och
ännu idka, den;, äger hvar och en sig bekant, som
aldrig sä litet är bevandrad i deras språk och
hushållning, eller i deras gamla hus- och hem-seder.
Det är ej nog dermed, att de tilltro hvarandra, stora
och undergörande ting, med hin ondes list och
konster, ulan kunne vi heligt försäkra: det mången, i
sin enfald, fullt och fast tror sg vara mästare
öfver en annans hus och lif; och då detta ej låter
sig göra, förklarar man del som en följd — ej af
egen oförmåga, ulan af en annan lika slor
mästares motverkan. Detta, jemte tusen historier om
äldre och nyare underverk, som finnas i hvar mans
mun, gör alt man med skäl kan säga, det finska
folkel är — kanske ännu i dag, ett bland de mest
vidskepliga mau känner.

1) Om vi nu äfven gifva
närmare akt |id Tariti manér, skola
vi finna att det just är vid dessa
omständigheter, han
förnämligast fäster sig. För
tapper-liet berömmer han isynnerhet
de nationer som bodde närmast
Romarne, och med dem försökte
sina vapens lycka; — således
dem, hvilkas krigiska förtjenster
han bäst kunde äga sig bekante;
som t. ex. Batnverna (i 29 Kap.)
Catterna (i 30 och 31 Kap.)
Tenctrerne (i 32 Kap.)
Chau-ccrna (i 35 Kap.) och Cimbrerna
(i 37 Kap.); men för vildhet,

ocli vidskepelse, deremot,
utskriker han de folk, som bodde
längre i norr (hvilka Romarne
till det mesta kände endast
genom ryktet) och hvilkas
beskrifning vidtager med 35:teKap.
såsom t. ex. Semnonerna, (i 39
Kap.) Reudigencrna, Avionerna,
Ånglerna,Varinerna, Eudoserna,
Suardonerna, Nuithonerna (i 40
Kap.), Naharvalerna (i 43Kap.)
Esthcrne (i 45 Kap.) och
slutligen, Finnarne (i 46 Kap.) med
hvilkas beskrifning, han, på en
gång, både slutar och fulländar
denna sin historie.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:11:58 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/cctfinnar/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free