- Project Runeberg -  Försök att förklara Caj. Corn. Taciti omdömen öfver Finnarne. Jemte en Öfversigt af deras fordna Widskepelse /
24

(1834) Author: Carl Axel Gottlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

24

Det blir då fråga, hvarigenom detta sker, och hvad
härmed egentligen menas, och — just delta är hela
knuten. Att delta sker genom krig, lärer väl in.
gen undfalla; men att det icke kan passa här, ser
nian ganska tydligt, ty det talas ej om Nationen i
gemen, eller om folket i massa, utan tyckes vara
sagt, speciellt, om hvar och en, såväl om män som
qvinnor; ocli svårt .har man väl att antaga det alla
hus, och alla i hvarje hus, voro bragte i harnesk
emot hvarandra. De kunde alltså icke lefvat i en
beständig fejd sinsemellan, eller i fruktan för
inbördes kiig, så mycket mindre som något sådant icke
omtalas. Pså hvad hade de då att frukta? jo,
för hvarandras svartkonst, hexeri och
troil-dom; hvarpå de äfven, å andra sidan, byggde allt
sitt b o p p. Skulle nu Tacitus verkligen hafva
menat detta — låtom oss till en början antaga det
— så hade han aldrig bättre kunnat afmåla de gamla
Finnarne; och är detta ett karaktersdrag som ännu,
i många afseenden, karakteriserar de nuvarande.
Ty Finnarne ansågo fordomdags åkerbruket x) eu-

1) Härmed må man dock icke
förblanda svedjebruket; ty
ehuru det i mänga afseenden är
vida besvärligare , anse de det
likväl ej med samma förakt som
åkerbruket, hvilket de hålia
rara dragarens kall. Till
upplysning för dem, som härvid
möjligtvis kunde falla i förundran,
hvarföre man nemligen skulle
anse det för en större skam att
plöja en åker än en sved, få vi
anmärka: att Finnarne, fordom,
ej plöjde sina sveder; utan bestod
deras svedjesätt deruti, att,
sedan de nedfällt den grofva
skogen, brände de den, och, utan
att hvarken plöja eller harfva ,
kastade de utsädet bland de härs
och tvärs liggande
trädstam-marne, i den nästan ännu varma

askan. Häraf blef en följd, att
inan blott kunde taga ett säde,
af en sålunda förarbetad sved.
Detta sätt att svedja, der
hvarken tarfvas plog eller häst, sker
än i dag i norra delen af Savolax,
och, allmänt, å deSvenska
ochNor-ska Finnskogarne; samt att detta
varit det äldsta, fordom brukliga,
svedjesätt, tyckes redan den högst
enkla metoden förråda; och
bestyrkes äfven detta af ett ställe
hos Clausson (se hans »Norska
Krönika,« tryckt i Köpenhamn
1632, sid. 135) så lydande: »De
(Finnarne) bevare sig intet met
jorden at förarbeide, derför
skeer det som mesteds sönder
i Nordland, at der som
Fin-den drager fra, oc haluernlf-’

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:11:58 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/cctfinnar/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free