- Project Runeberg -  Försök att förklara Caj. Corn. Taciti omdömen öfver Finnarne. Jemte en Öfversigt af deras fordna Widskepelse /
41

(1834) Author: Carl Axel Gottlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

4L

de pröfva hvarandras förmåga, hvaiken lif eller
lemmar komina i fråga. J)

Del är nästan ingen Finne, som ej tror sig
kunna något litet i denna väg, åtminstone" så
mycket. som till husbehof fordras; såsom t. ex. att
jaktlaga vissa allmänna försigtighetsmått emot troil och
hexor, bå t. ex. att göra litet hocuspocus i
ladugården, dä boskapen första gången om våren
utsläppes på bete, på det den ej måtte skadas af
vilddjur, — ej trampa på främmande trösklar, —
välsigna sig vid andras svordomar, — spotta vid ett
elakt möte, m. m. Kunna de härtill någon liten
besvärjelse-formel, så tro de väl att den ej är utan
sin goda vet kan; men veta äfven, att om den skall
äga önskad kraft, måste man stå i en närmare
gemenskap med fan, eller hafva anbefallt sig honom i
händer. 2) Derföre anse de i allmänhet hvarandra
för sin mästare, eller tro att andre slå i en
närmare relation med djefvulen, än de sjelfve; ty de
nieua, att man endast i den grad kan hoppas hjelp,

1) Peder Clausson omtalar
redan en sådan täflan , hvaruti
den ene lät en stor sten flyta
öfver ett sund; men den andre
förvrängde nacken |)å sin
medtäflare, så han alla sina dagar
gick med bakvändt hufvud (se
lians "Norriges Bescriffuelse, s.
134). Samina Författare anför,
kort förut, ett annat dylikt
exempel , huru den ene länge siiktc
lomma ät den andra; men fann
honom alltid sig öfvermäktig.
Han passade derföre på tillfälle
då den sednare engång lade sig
att sofva utmed ett berg,— då
sköt den förre sin gån (eller sitt
trollskott) i klippan, och sprängde
den öfver honom (s. 131.) Och
lärer det vara detta, som han
samma sida kallar: "deris
ugu-deliga oe fürskreckelige Troll-

dom oc afguderi." Samt
slutar dermed, att: "delte skrifver
jeg icke g jern e om de onde
folek, megit mindre dömmer
jeg lier noget om, lidén at
Satan er en lusinfbld Konstener,
oc megit kralftig i de
Vantro-Mennisker. (s. 134.)

2) De tro likväl ännu, att bh
länge man endast söker göra
godt, såsom t. ex. läka sår, och
böta sjukdomar , ro. ni. så kan
allt sådant ske utan att just
behöfva hafva ingått förbund med
hin onde; och man besvärjer
derföre, i detta fall, ej heller vid
hans, utan vid Guds, och
Jungfru Marias, namn; hvilket sätt
är det vanliga, och ger redan,
som inan ser, tillkänna
katolicismens inverkan.

6

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:11:58 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/cctfinnar/0085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free