- Project Runeberg -  Försök att förklara Caj. Corn. Taciti omdömen öfver Finnarne. Jemte en Öfversigt af deras fordna Widskepelse /
43

(1834) Author: Carl Axel Gottlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 43 —

dom, än att träla vid åkerbruket." I
sammanhang härmed, säges det i deu följande meningen
(i anledning af denna deras trollkonst, seid* galder,
eller hvad man vill kalla del): "Säkra emot *)
gudar och menniskor, hafva de gått iland
ju ed det svåraste värf, utan alt de ens
behöft göra något löfte till gudarne. Kanske
torde någon stola sig dervid, att de här sägas vara
"säkra", då de i den förra meningen sades sväfva

1) Likasom vi, i det
föregående, ansett det nödigt att
närmare analytisera begreppet af
ordet securus, så tro vi oss,
äfven bär, höra göra några
reflexioner öfver dess
förbindningsord näversus. Till en början
önska vi fästa läsarens
synnerliga uppmärksamhet derpå, att
Tacitus skrifver "securus
näver sus" (säker c m o t) hvilket
är en märkelig, och i Latinska
språkbruket ovanlig,
konstruktion; ett uttryck, hvilket, såsom
i sig sjelf mindre logiskt riktigt,
äfven i Svensk öfversättning icke
gerna låter säga sig. Ty det
bör egentligen heta "säker fö r,"
och icke "säker emot," såvida
nemligen det en äst är fråga
om begreppet säke het, i och
för.sig sjelft betraktadt, utan
afseende å något i tanken tillika
förenadt begrepp om "ficndtligt
motstånd." Derföre
konstrueras ock ordet securus, i Latinet,
vanligtvis med prepositionen^
ctb eller de (icke med adversus)
t. ex. "securus a metu som/tus"
(Plin. L. 28, c. 9), "securus de
hello" (Liv.fi, belt. Maced.) och
hos poeterne stundom med
ge-nitifven, t. ex. "pænæ securus"
(Hor. 2, Epist. 2.), "amorum
securus" (Virg. Æn. 10); hvilket
bevisar att detta ord, upplöst
till begreppet, borde heta, sine

cura pænæ v. amorum.
Tacitus, som alltid skref nätt och
koncist, begagna ’e sig
isynnerhet af detta talesätt, t. ex. "loca
casuum secura" (Lib.xvn),
"tle-coris securus" (Lih. xtx),
"po-tentice securus" (Lib. ni), "udii
securus" (in vita Agi-.). Det kan
således icke vara utan orsak,
ellerutnn en viss anledning,
hvarföre lian just här säger securus
adversus, såvida han härmed
endast och allenast skulle haft
afseende på deras securilas.
Denna anmärkning tjenar oss
till ett ytterligare bevis, att
Tacitus med dessa få ord ville Båga
någonting mera, än att
Finnarne blott voro (såväl utvertes som
invertes) säkre (d. v. s.
skyddade och tryggade) mot (för)
gudarne. Han ville nemligen
derjemte äfven liksom låta
förstå att de också (genom någon
osynlig makt) kunde göra sig
härda emot dem. Och just
detta e m o t cnoncerar sig
ganska starkt i ordet adversus
(e-iuot vänd). Detta Finnarne^
trotsande emot Gudarne,
förklarar lian, i de följande orden,
än ytterligare, genom det öppna
förakt de visade dem,
derigenom att de icke ens ansågo det
för mödan värdt, att helga deui
några löften (ut i/lis ne voto
qtiidem opus esset).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:11:58 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/cctfinnar/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free