- Project Runeberg -  Försök att förklara Caj. Corn. Taciti omdömen öfver Finnarne. Jemte en Öfversigt af deras fordna Widskepelse /
46

(1834) Author: Carl Axel Gottlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

46

Man torde kanske redan vara nöjd med vàr
förklaring öfver delta ställe hos Tacitus, blott vi
äfven gittat bevisa det han verkligen hade sig
bekant Finnames trolldom, eller att denna deras konst
redan på hans tid var i utrop. Och—äfven detta
skola vi i det följaude söka ådagalägga.

’Taufaamrif Papin fanofa,
"Jpiijen loirttä ipinFutfaairat."

Snart sagdt alla forntida Författare ocli
Historieskrifvare, som blott omnämnt det Finska folket,

ter i 7:de B. 1 K. § 3, om de
Nord -Germaniska folken:
"Com-rnurie nmniu.ni est, qui istis in
lods degu.nl, facilis et expedita
soli mutatio, ob tenuitatem
vi-ctus, et quod neque coluiit
a-gros, nec quidquam reponunt.
Sed. in casis kabitant in u/mm
diem apparatis, cibus eis a
pe-core plurimus, ut et Nomadibus:
quorum etiam imitntione rebus
suis in currus i nij> os it is fncile
cum pecore suo abeunt quo
visum Juerits hvilken beskrifning,
med undantag af de omtalte
vagnarne , viila mera tyckes passa
på Lapparne, än den Tacitus
liär gör om Finnarne. Uti2:.lra
K. 4 §. och 3:dje K. 17
upprepar ban detta iin vi lare, då
han talar om de Sarmatiska
nomaderna, af hvilka
Roxola-nerne voro de nordligaste, ban
kärn de. ( iVIånne namnet kan
hafva någon gemenskap med
finska ordet DJuotfalainen?) Ty
sedan han först sagt: "quid
au-tem sic ultra Germanos, et alios
iis confines, sive ii sutit
Bast ar næ , ut plerique puta/it,
sive aliiinteriecti, sive Jazyges,
sive Ro x o lan i, sive alii in
cur-ribus dotnicilia habentes,
non est facile dictu," säger han
öm dem sedermera: "Roxo larii

maxime septentrionales, qui
eainpos inter Tanain et
Bory-stlienem incolunt. Nam
qitan-tum est nobis cognitum regionis
septentrionalis a Germania
as-que ad Cnspium mare, id omne
est campestre: an supra
Ro-xolanos /inbitet aliquis,
nesci-mus. Häi-|iå beskrifver han
deras nomadiska lif sålunda: "
/""n-toria iVomnduin pilis coactis
com-pacta, i’ißx.a sunt vchiculis, in
quibits iidegunt: circum en
vrr-santur pecora, quorum lacte,
caseo et carnibus aluntur:
se-quuntur autem ipsipascita,
sem-per herbosa occupantes tocà’;
hyeme in paludibus Vlæoticli
pro-pinquis, æstate etiam in
carn-pis." Hvilket allt ännu i dag
gäller om
Tscheremisser,Tschu-vasscr, Morduiner, Votiäker, ra.
fl. af de, i det f. d. Asiatiska
Sar-iuatien, kringströfvande
Tsehn-diska eller Finska folkstammar,
af hvilka de egentliga Finnarne,
redan före sin beröring med
Svenskarne,tyckas, såsom sjelfva
hufvudstainmeii , hafva ägt ett
mera ordnadt och organiseradt
samhällslif, hvilket, sedermera,
efter denna förening,
ytterligare , ehuru på ett främmande
språk, antagit alla kulturens och
civilisationens förmåner.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:11:58 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/cctfinnar/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free