- Project Runeberg -  Försök att förklara Caj. Corn. Taciti omdömen öfver Finnarne. Jemte en Öfversigt af deras fordna Widskepelse /
54

(1834) Author: Carl Axel Gottlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

54

boende folk:" Apollinetnpræcipue colunt." ’)
Hvilket allt ban tyckes, till stor del, hafva hämtat af
Diodorus Siculus; 2) och på hvem han åter
stödjer sig, kan göra oss lika mycket. Allt nog för sina
sånger och trollkonster voro nordens folk
beryktade hos Romare och Greker, och det förnämligast
genom deras Poeter, hvilka ej nnderläto att gifva
sin inbillningskraft fiitt spel, och tillägga många
orimliga fabler om de f«lk och länder, som lågo
i denna del af verlden. 3)

Tacitus säger ju redan sjelf om Estherna CAEslji)
som äfven är ett Finskt folk: 4) Insigne super-

1) "Apollincm prnxipue
colunt, " tonle kanske rättast böra
öfversättas med att: "de
helgade sig isynnerhet for
skaldekonsten;" eller "lindé sinne
for poesi." Äfven Tacitus gör
i o:dje Kap. en omständlig
lie-rättelse 0111 desse de gamles
barder. Annars kunde det väl
äfven betyda, ntt: "de bevisade
solen sin dyrkan." Häda
tolkningarna öfverensstämma med
verkliga förhållandet.

2) Se lians Biblinthecn
Historiett. Amsterdam 17-16. fol. T. 1.
pag. 158.

3) Det bör derföre ock ej
förefalla oss onaturligt, att vi
hos dem finna namn på så
många folk, länder, och kungar, här
inorden, hvarom intet spår
numera finnes öfrigt. Redan den
Nordiska Historien sätter oss
häruti i bryderi; och då vår
e-gen gör det, hvad skola ej då
andra folkslags förorsaka’? Det
ligger i sjelfva sakens natur.
Hvarje land flödade af krigiska
nationer; af hvilka livar och en
djerf vikinge, som med några
skepp drog i härtåg, eller i
ledung efur byte , kallade «ig

kung (åtminstone kallades så i
främmande land). Vi finna di
snart, att ett och samma land
kunde hafva flera sådana
kämpar. Ocli ej nog dermed: alin
anförvandter af konungahuset
(af hvilka de fleste, just voru
sådane vikingar) fingo denna
titel , äfven om de ofta ej hade
mer att säga, än att gästa vid
konungens bord; och detta,
e-medan de kunde göra anspråk
på thronfnljden. På samma sätt
gick det till med landet och
folket. Från hvad ort och provin*
man drog ut, från det landet
var man ock hemma. Man
refererade sig ej till ett visst
gemensamt land, och—ett sådant
fanns ej; ty spliten hade ofta
delat det. Af allt detta finner
man, att då mail hos Grekerne
och Romarne finner omtalta sà
många Nordiska riken och
folkslag, så bör man ej alltid söka
dem placerade bredvid
hvarandra , utan kanske oftare uti
och inom hvarandra; och då
skall man kanske göra sig inera
gagn af de underrättelser de
lemnat, nn man hittills gjort.

4) Vi veta väl att någre —
deribland Fant, »id. 13— vilja

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:11:58 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/cctfinnar/0098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free