Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 55 —
Slitinnis formas aprorum grslartt, id pro armis
ornanpie tutela; seciirum dc.æ cuhorern dia ni
lämpa <len beskrifning- Tacitus
Jiär gör 0111 Æstyi, på de
nuvarande Prenssarne, eller rättare
deras förfäder. Besynnerligt,
men af hvad orsak, eller på hvad
grund, veta vi icke. Kanske
derföre att Tacitus säger om
deras språk: "linguce Brittanice
proprior" (quam scil. Sveviæ)?
Detta bevisar ingenting annat
än att Tacitus ej kände deras
språk. Eller kände han det
kanske bättre än vi. Ty äfven
sednare tiders Författare hafva
påstått att språket i en viss del af
Provinsen Wallis, äfvensom den
gamla Gælskan, i Irland och
norra Skottland, skall vara
beslägtadt med Finska tungomålen;
hvilket kanske skulle kunna
förklaras derigenom, att en del af
de Skandinavier (eller som de
nf infödingarne benämndes,
Galer, d. v. 8. främlingar) soin
vid början af 9:ile seklet
inkräktade landet, kallades Fion-Gäl,
hvilket man vanligtvis
öfversatt med ’hvita Galer," men
måhända rättare borilt heta:
"Fin n-Gàle r," einedan de
troligtvis varit Fi n nar, efter
hvilka ock landet sedermera
blifvit kalladt Fingallia. Ben
namnkunniga Fingals - grottan ,
på Skottska ön Staffa, skulle
möjligen på sådant sätt kunna
få en bemärkelse af Finn-
eller Troll - grottan , i likhet
ined våra troll-hålor. —
Kanske var det i anledning häraf,
som Porthan fick det infallet
att bevisa det äfven Finska
språket bar burskap från England
(Dissert. de super st. Fet. Fenn.
p. 62),- men vi vela hvarvid han
stannat (se Sv. Litt. Tidn. 1817,
». 388). Att åter Tacitus sagt
det Esthprne bodde vidVeixeln,
der nu Prenssarne hafva sina
hemvist, bevisar lika litet. Ty
när man betänker huru t. ex.
Göter , från Donau och Svarta
hafvet, bosatt sig vid Målarns
stränder och på Maroccos
kust er , samt huru så
inånga’andra nationer, vid de allmänna
folkvandrtngarne , flyttat sina
gamla bopålar, och flyktat från
luts och hem , för att i andra
länder söka sig nya; så hör man
icke undra om äfven Estherne,
på en tid af närmare 2,000 år,
kommit att från grannskapet af
Weixeln draga sig till floderna
Di’ina, Puddes och Luga. Att
de förr verkligen innehaft det
nnvarande Preussen, kan ledas
i bevis med flera skäl. Så
heter det t. ex. i Chr. Kelchens
Liffländska Historia (tryckt i
Rudolfstadt 1695. 4:o, s. 12):
"Ein iheil des alten Swewier
ländes wurden eigenllieli
E-sllien genant, welche
Preussen bewolinten, und
denßern-stein zu samlen bellissen
ware n; Doch tiber Ware dise
Esllien dem Ursprung nach
keitie Swewier, ob sie ztim
alten Swewier lande geliöreten,
sintemalileii sie auch mit den
Teutschen einerley Sprache
geliabt, sondern mer allein
in Sitten und Kleidung Ober.
eingekommen seyn. ]Nac|l
dem aber die Wenden und
Herulier, wie aus dem
Ptolo-maso bekant, an diesen O
hr-ten meister gespielet, haben
die Estlien Preussen verlassen,
und istendlieh der theil Lief-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
