- Project Runeberg -  Försök att förklara Caj. Corn. Taciti omdömen öfver Finnarne. Jemte en Öfversigt af deras fordna Widskepelse /
57

(1834) Author: Carl Axel Gottlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fande, att han aldrig kunnat skildra dem bättre.

rnra emellan hvad Tacitus i
denna mening säger om
Esther-nc, och hvad som i följande Kap.
blifver sagdt om Finnarne. Ty
då det om desse heter (i
anledning af derå» trollkonst) "suas
alienasque fortunas spe
metuque versareså heter det om
de förre (med andra ord):
"in-signe superstitionis" (d. v. s.
guperstitiosi sunt). Och då det
på förra stället heter: "non
arma, non penatesi" hoter det pà
sednare stället: "id prn armis
omnique tutela." l)å det om
Finnnrne heter: "securi adv
er-sus dens, securi adversus
ho-jnines;" så heter det om
Esther-ne: "securi inter /lostes;" och
då det säges om Finnarne: "sola
in sagittis spes, quas, inopia
jerri, ossibus asperantsäges
det oin Estherne: "rarus ferri,
frequensfustium usu." Om vi
nu således visat att Tacitus ägt
kunskap om Esthernes
vidskepelser, och att beskrifningen om
Estherne på sätt och via är
synonym med beskrifningen oui
Finnarna, liksom det ena folket,
till språk och seder är
beslägtadt med det andra; så är ju
all anledning att förmoda, det
Tacitus ined orden securi &c.
haft afseende på Finnarnes
trollkonster.

Annars veta vi ganska väl att
denna hans mening 0111
Estherne, blifvit af alla andra
annorlunda tolkad, enär mnn mera
fäslat sig vid orden än saken. Vi
hafva derföre äfven vågat fatta
denna mening frän en annan
synpunkt, än den vanliga; och
da vi i allt söka sanning och
9 am man hang, tro vi, när vi
funnit detta, oss hafva hunnit
målet af vår önskan. Vi tro oss
derföre, äfven här, beira först
upptaga, och om möjligt
vederlägga , våra föregångares
tolkning, innan vi härutinnan våga
framställa våra egna åsigter.

I spetsen för alla de andre,
vela vi framdraga en gammal
Tysk öfversättning af Jacob
Micvlius, tryckt i Frankfurt
1511, der det sid. 1320, heter:
"Diese (Eslheii) pflegi-n anch
di Mutter der göller zu eliren,
und zu einer Zierde oder
herr-liclikeit ihres Gottsdiensl
pilegen si der wilden
SchweinBildungen oder gestalt uniblier
zu trägen , Dasselbig hnben
sie fur ihre waffen und ihrer
äller Schulz und Sch inn , *)
pflegen auch dadurch under
den Feiiiden beschirmet und
vertädigt zu werden." Således

•) Man tycke» i allmänhet vid öfversättningen af detta ställe hos Tacitus,
hafva ansett orden: "formas aprorum gestant: id pro armis
omni-e/ue tutela," betyda, eller åsylta, detsamma som orden: "effigies et
signa quædam in preelium ferunt," (i 7:de Kap.) Meningen är dock
här litlt annan. Några hafva likväl insett orimligheten af att vela tro
det figurerna af några afbildade svin skulle vara dem mera till skydd
än allsköns vapen och försvar; och derföre sökt förklara saken deri-

fenom att Esiherne, vid anblicken af dessa bilder, blefvo modigare och
jerfvare. (Se Valpys edition. London id»»- Vol. vill. Men detta
for-klaringssätt, som torde rara nog longe petitum, lämpar sig åler icke
till Taciti här på stället alltför tydliga ord.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:11:58 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/cctfinnar/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free