- Project Runeberg -  Försök att förklara Caj. Corn. Taciti omdömen öfver Finnarne. Jemte en Öfversigt af deras fordna Widskepelse /
59

(1834) Author: Carl Axel Gottlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 59 —

sin rätta luDnttoafa, infioefa eller Efölfioisfa, så må man

gamma talesätt förekommer om
jlnglcrne m. fl. i 40 Kap.
"ter-Tam matrem colu/it" (de
dyrkade jorden som sin. d. v. s.
,§soni allas,moder). Men männe
ej detta kan vara ett skriffel, i
jtället för: martem deum
venern utur (de värderade krigiska
förtjenster) ? Vi äro nästan
snarare fallne för att tro detta.
Ty jemnförer man hvad
Cassi-oDOacs (och redan före honom
Virgilius) berättat om deras
grannar Göthcrna: "Martem
Cot/ii semper asperrima
placa-vcre cattura" (se Jornandes de
Rcb. Cetic. införde iden förres
Op. Omnia. Genuce 1037, pag.
710) oeh hvad Tacitus sjelf i
9:dekap. säger om Germanerna :
"fferculem ac Martem placant,"
nied det 1’omponius säger
öfver hufvud om alla dessa
Nordiska folkslog: "Mars omnium
Dens," så tro vi oss ej sakna
stöd för denna gissning. Skulle
orden formas apKorum gestant,
betyda "de buro bilder af
vildsvin" som en ceremoni vid sin
gudstjenst, så skulle det sedan
bordt heta eas (scil. formas),
och icke id, som nu refererar
sig till insigne superstitionis,
eller till sjelfva detta bärande.
Ty det var väl icke ceremonien
eller det yttre kännetecknet på

derns religion , som gaf dem
detta hägn emot fiender; utan
det hade väl bordt vara sjelfva
dessa svina-beläten soin,
ehuruväl nyttjade vid ceremoniorne,
likväl i det fallet varit att
anses af en inre och högre bety •
deise, såsom Gudinnans
attri-buter och tecken af dess
gudom. Det kan annars icke
nekas, att det måste förefalla en
livar litet besynnerligt, att höra
omtalas en Gudinna som
afbildas ocli dyrkas under form af
ett svin; och att dessa bilder
gällde mera än vapen. Således
är äfven denna förklaring, så
haltande och orimlig den i sig
sjelf är, tvifvel underkastad och
föga tillfredsställande. Vi tro
derföre att dessa ord böra
öfversättas sålunda: "som ett
tecken på deras
vidskepelse" (d.v.s. ined andra ord:
som ett bevis på derns
trollkonst) "bära de (eller taga
de sig) skapnad af
vildsvin, (d.v. s. så kunna de tag^
sig gester och åthäfvor afdessa
djur) — id pro armis omnique
tutela." Detta (deras vilda
utseende , och hvaraf det är en
följd — derns förmåga att trolla)
gagnar dem i stället för
vapen ocli allt slags
försvar. *) Detta är ju så natur-

vit sagdt om qvinnornas slafveri bos Finnarne; ty huruvida
hoj-lnodren häruti gör *rt märkeligt undantag, hafva vilorut visat i Sv.
Lltter. Tidn. 1S17, sid. 577, 774.

’) Högst besynneiligt är, att Stumxson säger just detsamma om Odin
och hans trollkonst, hvilken han lärt ßig af Jotarnes Konung Gylfe;
nemligen att ban derigenom alltid segrade och var en förskräckelse för
sina fiender; "i" o rdi hand kunde skifte sit ansicr oc Aasium
mit lyd oc skickelse hvorledis hand vilde (sid. 5). Månne
icke Tacitus sjelf tänkte sig nugot sådant, da han nyss lörut, i 45 Kap.
säger om dem som gifvit sig i strid mot Arieine: "Nam primi in
omnihui prceliis oculi vincuntur?" Hvarmed han torde hafva afsett
att de voro hvad vi kalla firmcin ftöntöjöf, d.y.s. sidaue som knnde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:11:58 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/cctfinnar/0103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free