- Project Runeberg -  Försök att förklara Caj. Corn. Taciti omdömen öfver Finnarne. Jemte en Öfversigt af deras fordna Widskepelse /
60

(1834) Author: Carl Axel Gottlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 60

■väl förlikna honom vid elt vildsvin. *) Denna sin
öfvernaturliga förmåga tror hau äfven skall kunna

enligt, att vi ej annat kunna Sn
anmärka, att hvad Tacitus här
säger om Estherne, nemligen:
*’formas aprorum gestant,"
detsamma säger han i nästa Kap.
om Hellusierna och Oxonierna,
hvilka folkslag han uppräknar
i ett sällskap med Finnarne :
"corpora a l q’te artus femrum
gerere." Det är ju precist
samma sak-uttryck, med andra
ord. ") Härigenom slipper man
först och främst att öfversatta
insigne superstitionismed
gudstjenst; utan bibehåller såväl
ordet insigne som superstitio
här, samma sin ursprungliga
betydelse som i 43 Kap. , och
undviker man derjemte att tro
det Tacitus nyttjat ordet forma
(hvars egentliga bemärkelse är
det yttre utseendet,
formen, skepnaden) istället för
bild, hvilket hade varit mindre
nödigt, då så inånga andra,
dertill mera lämpliga, ord varit
att tillgå, t. ex. simulacrum,
imagn, effigies, statua,
signum, m. ti.

Att det sedermera står:
"se-curum cleæ cultorem" anse vi,
ej utan skäl, vara en
korrumperad text; och att ordet dece
på detta ställe tillkommit,
derigenom att det i något
mann-skript varit skrifvet i margen;
såsom en förklaring (ehuru högst
felaktig) öfver ordet cultorem,
men sedermera, genom
afskrif-vares okunnighet, blifvit inryckt
i sjelfva texten. Vi instämme
derföre fullkomligt med Ernesti,
s»m redan i början af detta
Kapitel säger: "vulgatum quidcni
vitiosum est."

1) Man kunde med afseende
å den vilda extas , hvaruti de
Finska Hexmästnrne härvid
försätta sig, lämpa på dem dessa
Virgilii verser :

.....Subito non vultus, non

color unus, j (
Non comtæ mansere comæ; sed
pectui anhelum,
Et rabie fera cnrda tument ..ä

(Æneid. iv L., v. 47—49).

"vända ögonen på folk" Eller månne han väl härmed kunnat
haft aFieende på den bekanta versen hos Homeüos , der han, talande
om Mycerna i striden, sjunger:

v ’ i ■ -f. / =>’ > »»

.... avres oe itui.tv tQtntv oöGS (paetvco. . . .

hvilka ord, såväl Possidonius som Sthabo , hvardera , sökt, på silt sätt,
uttyda och förklara (se Sirabo L. vii. c- 5. a)- Annars Ilade d»
gamle den berättelse om Partherne, ’ursprungligen en Scythiskt folk)
ott de ofta begagnade sig af dnt krigsputs, alt rända fienden ryggen
nil och låtsa fly, under di-t de härunder på det häfligasre fullföljd*
striden: hvarpå Hmunus alluderar i •> B. i Ep. v. iu; möjligt äfvta
att något sådant låg här dunkelt för Taciti tanke.

Man må icke tro att detta var första gången, som Romarne hyste
den tanken att menniskor kunde byta om skapnad och natur. Så t.ex.
säger Mjela om Neur»rne (ett Nord Scythiskt folk ) "Neuris slatum
singulis tempus est. quo .’i velint in lupos iterumque in eos qui fuere
mutcntur." (sid. i55). Romarnes egen Mytologi öfveiflödar af
dylika metamorfoser, i likhet med lagorna om Jättar och Troll, i Worden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:11:58 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/cctfinnar/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free