- Project Runeberg -  Försök att förklara Caj. Corn. Taciti omdömen öfver Finnarne. Jemte en Öfversigt af deras fordna Widskepelse /
75

(1834) Author: Carl Axel Gottlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 75

Jet sistnämnda ännu tyckes påminna om hans O-

rientaliska ursprung.

hvilket föregår hvarje lördag,
och som alltii skall lända deras
qvinnfolk till beröm. Märkeligt
är att hvad Tacitus vidare
säger i samma Kap. lämpar sig
alltför mycket på Finnarne. Så
t. ex. " Tum ad negotia, nec
minus scepe ad eonvivia, procedunt
armati," hvilket han i 13 Kap.
ytterligare upprepar:
"Nihilau-tern neque publicæ neque
privates rci, nisi ar mat i, aguut."
—Månne han icke härmed torde
niena sig deras piiufrot (stora
tälgknifvar) hvilka slags vapen
ännu i dag, i likhet med den
Österländska dolken, ständigt
hänga vid deras gördlar.
Deras dryckeslag och ölsinne,
(såsom en följd af deras häftiga
och lätt retliga lynne), skildrar
han ganska naift: Dicm
noctem-que eontirtuare potando, nulli
probrum. Crebræ, ut inter
vi-nolentos, rixæ, raro conviciis,
sæpius ccede et vulueribus
träns-iguntur. Deras karakter: "Gens
non astuta, nec caUida, aperit
adhuc secreta pectoris, licentia
joci. Deliberant, dum fin ger e
nesciunt: constiluunt, dum
er-rare non possunt."

Vi vela derföre icke påstå att
Tacitus med dessa meningar
speciellt utmärkt Finnarne, endast
att de till alla delar ganska väl
kunna lämpas på dem. Måhända
kunna de med samma skäl
äfven hänföras till andra nationer?
— Detta är något hvad vi icke
känna. Men visst är att
mycket synes röja en påtaglig
likhet emellan Finnarnes karakter
och de af Tacitus heskrifne
Germaniska folkstammars, ibland
hvilka han äfven räknar
Finnarne; så t. ex. då vi om deras

förlofningssätt, läsa: "Dotem
non uxor marito, sed uxori
maritus offert, hitersunt
parentes et propiiqui, ac munera pro■»
bänt," (18 K.) så kunna vi
härvid icke låta bli att tänka på
Finnarnes fofiar; och då
Tacitus om deras gästfrihet säger:
"Cunvictibus et hospitiis non alia
gens effusius indulget.
Quem-cunque mortalium arcere testa,
nefas habetur: pro fortuna
quis-que apparatis epulis excipit,"
(21 Kap.) synes detta oss endast
vara en närmare förklaring af
det Finska ordstäfvet: jt oiraC
Fuljtuin tulooroar, bproät tmeraat
Fut)tumataE. Vid beskrifningen
öfver deras klädedrägt, säger
ban: "Tegumen omnibus sa gum,
fi oula, a ut, si desit, spina con.’
ser tum; cetera intecti, totos dies
juxtafocum atque ignemaguut.’*
Bara i brickan, och med
blottade barmar, gå Finnarne ännn,
liksom de, än i dag, endast med
en skinnrem och ett spänne,
eller en sölja, tillsluta sina
rockar : med en brisk, sina
skjortor. Visserligen väljer sig
Finnen, vintertiden, gerna en plats
uppå panEon, liksom Svensken
för spiseln; dock sitter han
der icke såsom denne, ofta nog,
hela dagen —af orsak att
Finnen eldar blott en brasa ont
dagen , och får sitt rum deraf
varmt som en bastu; Svensken
deremot eldar den kalla
årstiden frän morgon till qväll, ocli
fryser likväl ofta ändå, med
mindre han icke alltjemt sitter
för brasan, ty värmen utgår,
ined röken, ur hans vida
skorsten, som vanligtvis saknar ett
spjäll. I anledning af denna
Nordbons dubbla natur, att, i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:11:58 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/cctfinnar/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free