Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pytheas, *) som redan 3oo år fore Christus
följd af sitt olika klimat, ofta
tillbringa vintern i en
slumrande sysslolöshet, orh om
sommaren deremot försätta sig i den
lifligaste verksamhet, utbrister
Tacitus i 15 K. med ett slags
förundran : "mira divcrsitate
natura?, carn iiilem homines sic
ament ine.rtiam et oderint
cjuie-lem." Äfven deras utseende:
"truces et cærulei oculi, rutilce
comte" (4 K.) eller som Strabo
»äger flavi coloris , motsäger
irke sanningen. Ja ban tyckes
till oe!i med hafva attraperat
några af deras <>rd och talesätt;
dä ban t. ex. i ll:te K. säger:
"iV>c dierum numerum, ut nos,
sed noctium computant: sic
con-stituunt; sic condicunt; nox
diteer e diem videtur." Ännu är
bruket allmänt bus Finnarne att
räkna nätter, der andra räkna
dagar och dygn; så säga de
t. ex. oin ett barn : folm-öinen
fcnnba (tre nätter gammalt)
då Svensken säger tre d y g 11
gammalt; likaså räkna dc ofta
vintrar der andra räkna år,
så t. ex. säga de om en bäst
FaFssrnlnMar-, f o tim t nliuiufi,
(tvenne vintrar gammal, trenne
vintrar gammal) der vi säga
två eller tre år gammal, o.s.v.
AfvenSvenskarne hafva här
upptagit detta Finska talesätt, så
till vida att de säga t. ex. den
är i tredje vintern, i fjerde
vintern, o. b. v,, i stället
för att säga på tredje året;
hvilket tyckes ge ett stöd åt den
tanken , att menniskorna i den
aflägsnaste forntid med å r
betecknat årstiderna. Ja, hvem
igenkänner icke slutligen
beskrifningen på båtfnrten utför
våra nordliga strömmar och
ö|fvar, då Tacitus, efter att i
början af 44:de Kapitlet hafva om-
talt Svenska sjömakten ,
nämner : "hor ma unvium eo differt,
quod utrinque prora paratam
semper appulsui front em agit:
nec velis ministrantur, nec
re-mns in ordinem lateribus
adjun-gu/it. Sotutum, ut in quibusdam
Jluminum, et mutabile, ut i
rspo-scit, hinc vef illinc reniigium."
1) Pytheas Massilienszs, var,
såsom namnet utvisar, hemma
från det nuvarande Marseille, i
Frankrike, hvilken stad var en
Grekisk koloni frän mindre
A-sien, nnlagtl af Pliocfcernn,
under Cyri tid, eller ungefär 550
år före Christus. På hvad tid
Pytheas egentligen lefvat är
o-bekant; men dä hans skrifter
redan citeras af en utaf
Aristo-telis lärjungar, D-cæarcus från
Messina, hvilken lefde 320 är
f. Chr., och afTiMÆVS från
Ta-ormina, som blef landsförvist af
Usurpatnrn Agatorlcs, hvilken
305 år f. Chr. undcrkiifvade
Sicilien , så kan inan i det
närmaste anse honom hafva varit
samtidig med Alexander den
store. Ifan tros annnrs hafva
lefvat vid samma tid som
Ptoie-mæus Philadelphos, eller a.
R. 440, 445, som (då man
antager Roms 754:de år vara
Christi första) blir efter vår
tideräkning, ungefär 313 år f. Chr.
Ulan att dertill uppgifva något
skäl, gör Fant (sid. ti, 8),
enligt Lagerbring, Pytheas till 100
år äldre, eller att hafva lefvat
400 år f. Chr. —
Angående denna Pytheas, och
hans skrifter, känner inan
numera alltför litet. Klott så
mycket är afgjordt, att ban varit
ett stort snille på sin tid,
bemärkt såväl för sina
matematiska och astronomiska, som för
sina geografiska och fysikaliska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
