Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 78
gjorde en resa till norden, säger *) att ban sex
TOsthenes (född i Cyrene, uti
Afrika, 275 och † 192 år f. Chr.)
hyste för honom, enligt hvad
Strabo på flera ställen intygar,
ett oinskränkt förtroende;
likaså Aätronomen HippAächus från
Nicaea (hvilken lefde emellan 128
och 162 år f. Chr.) ehuru likväl
kanske just >cke till den grad.
Historikern poltbius från
m«-galopolis (som, vid 82 års ålder,
dog 121 år f. Chr.) kallade
honom deremot för cn uppenbar
charlatan och storljugare;
likaså Strabo, som kna||pt kunde
citera hans namn, utan att
dervid tillvita honom för osanning;
och äfven Plinius tyckes, till
någon del, hafva delat denna
tanke. Af sednare tiders
författare har ]YIaNnert (Geogr.
d. Griechen u. Rümer, I. p". 85)
gått så långt i sitt beröm öfver
honom, att han tillägger honom
förtjensten att hafva varit den
förste, som kommit på den
tanken att man från Europa,
vest-vart, skulle kunna segla till
Indien; en idé, hvilken sedermera
påskyndade Amerikas upptäckt.
Ti.ten när hans skrifter blifvit
förgångne, kan man icke så
noga bestämma, dock synes det
troligt, som åtminstone en del
deraf ännu funnits i behåll vid
slutet af 5:te seklet; hvilket man
tror sif£ kunna sluta deraf, att
Stephanus JByzaktjnus , som
lefde under Kejsar Justiniani
tid, anställer några reflexioner,
i anledning af hvad Pytheas
berättat om Ostionerna; hvilka
berättelser , enligt hvad han sjelf
uppger , tyckas blifvit honom
iiiüddelta al’Artemidorus från
Ephesus, som lefde vid pass 100
år f. Chr.
Hvad för öfrigt hans enskilta
lefnad beträffar, är man derom
lika okunnig. Väl hafva många
af sednare tiders skriftställare,
och ibland dessa, sednast, A. M,
Strinnholm (Sv. Folk. Hist.,
1 B. s. 10) antagit, det han, p;|
statens bekostnad, företagit sig
dessa resor, hvilket dock
ingenstädes hos de gamle aaktorerne
står att hemtas; och hvilket
skulle förutsätta att han haft,
hvad man kallar, ett "allmänt
förtroende;" hvilket ined andra
ord vill säga detsamma som, att
han innehaft ett af de
betydligare af statens offentliga
eai-beten — en förtroende-post. Jlaa
har härvid mindre besinnat hjru
litet enskilte i allmänhet, och
sjelfva staten och landsmän
i-synnerhet, gynna vetenskapliga
och litterära företag—helst då
de företagas af den, för all yl tre
glans och flärd, obemärkta,
vetenskapsmannen, enär dervidicke
tillika ingår någon beräknad
pe-kuniär vinst för det allmänna;
i anledning hvaraf ock alla stora
framsteg, inom litteraturens
områden , nästan alltid varit den
enskilles förtjenst: sällan oeh
aldrig det allmännas. Vi tro
derföre, så mycket mindre, att
-Uas-silicnserna, i detta fall, egnat
Pytheas någon uppmärksamhet,
som de fastmera tyckas hafva
lemnat honom utan allt slags
understöd, emedan han, enligt
hvad Polybius berättar, (jemf.
Strabo, h. II) skall hafva
framsläpat sitt lif i största .armod
och fattigdom. Äfven att sluta
af de triviala epiteten uptjo oc’1
UV&Q10710S, de enda hvarmed
man hedrat honom, tyckes han
icke heller hafva ägt något slags
offentlig tjenstehefattning, eller
så kalladt "allmänt förtroende."
1) Enligt Straeo, L. I, c. 45,
46, och Plinius, Nat. Hist. L-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
