- Project Runeberg -  Försök att förklara Caj. Corn. Taciti omdömen öfver Finnarne. Jemte en Öfversigt af deras fordna Widskepelse /
79

(1834) Author: Carl Axel Gottlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

79

Jagsrosor till sjös norr om England, J) i
grannskapet af ishafvet4) kommit till ett land, som helte

II, c. 75 (77), L. iv, c. lfi. —
Solinus (c. 35) säger att man
på fein ilagar och fem nätter
seglade (lit från Orkndiska
öarne, sedan han nyss förut likväl
nämnt, att det endast var
tvenne dygns segling från yttersta
udden af Norra Skottland till
Thule.

1) Af denna Plinii och
Stra-jbOS uppgift, (för hvilken de
tyckas vilja debitera Pytheas), att
nemligen Thule låg norr oin
England, böra vi icke låta
förvilla oss, då vi känna de gamles
förvirrade begrepp om läget och
lokalen af de särskilta länderna
i denna del af verlden. Strabo,
■om alltjemt häcklar och
motsäger Pytheas, i hvad han
berättat om norden — uppger sjelf
(b. iv, c. 5, 4) att äfven
"Irland (Hibernia) låg norr om
England."—Så plär det oftagå
när kitteln skall sota grytan!?

2) Ishafvet har, i anseende
till sin, stundom flytande
stundom stelnade, form , erhållit
såväl af Romare som Greker
skiljaktiga benämningar. Orpheus
kallade, enligt hvad s. 81
finnes nämnt, sitt nordligaste haf
Kronion, och tillade som en
förklaring:^ "veXQl]v Tf
■dü-).UGGUv" (det döda hafvet).
Hvad lian i sin poetiska stil
sålunda nyttjat som ett epitet,
eller som en diagnos, anfördes af
Dionysios, Strabo, in. fl.
såsom ett nvtt namn, det de
förklarade genom ett tredje: j[öv—
TOV ntnrjyora (det ihopfrusna
hafvet), förmodligen för att
derigenom skilja det från det, med
sin tjocka bituminösa salthinna
öfvertäckta, Döda hafvet

(.Mare lnortuum) i Palästina.
Äfven Romarne hafva icke
saknat namn för att beteckna
nord-hafvet, hvilket de i allmänhet
indelade i tre delar , nemligen
l:o Marc Schythicum, 2:o Mare
Sarmaticum eller, som de äfven
kallade det, Saturnium, ocli 3:o
Marcpigrum eller (som Tacitus
tillägger) prupe immotum. —
Utom dessa benämningar hade
de gamle äfven en hop andra
namn , hvilka uppgåfvos vara
upphemtade ifrån sjelfva
infödingarnes språk. Så t. ex.
uppger Plinius (l. iv, c. xxvii)
och efter honom Solinus (c.xxx)
att Hecathæus , enligt
invånarnes språk, kallat den del
af Nordhafvet som stöter till
Scythien, räknadt allt ifrån
floden Paropamisus, Amalchium;
hvilket ord på deras tungomål
skulle betyda mare congelntumi
ocli att åter, enligt Philemon,
Cimbrerne kallat den del af
detta haf som sträckte sig till
landtspetscn Rubens,
rnari-m a r a s a , hvilket ban
öfversätter med mare mortuum; samt
att hvad som härifrån vidare
sträckte sig upp mot norden ,
kallades C r o n i u m , hvilket
ord ban i xxx c. förklarar med
mare cnncretum. Dessa tre
benämningar , af hvilka likväl
endast de 2:ne första bestämt
uppges vara nordiska, hafva
öppnat ett rikt fält för
Etyinolo-gcrnc att deröfver utbreda sina
förklaringar. Det första
namnet, Amalchium (ej olikt
Bal-thium?) var dem likväl en hård
nöt— man lemnade det derföre
ofiirklaradt. Sä mycket mer
deremot förklarades det andra,
mo-rimarusa. Schlözer (Allgeni.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:11:58 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/cctfinnar/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free