Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 160 —
tala om "proxi/ni Teutoni;" och att Tyskarne ej
blott voro deras närmaste grannar, utan att sjelfva
(på Lat. Sambla), hvilken ännu
återstår, såsom ott ra inne, af ett
gammalt rike med samma namn;
af hvilken provins hela S a m
-länd sk a kretsen ännu här
sitt namn, innehållande
provinserna Samland, Schalauen
(Schlavonien) och
Nadravi-cn. *) Detta de gamles Sam
land, som redan genom sjelfva
sitt namn, ehuru till hälften
Germaniseradt, tyckes antyda
en omisskännelig frändskap med
de likaledes till hälften
barbari-6eradc orden Suomi-land
(Finnland) , och Same-land
(Lappland), till ett bevis på folkens
och språkens fordna
slägtskapsförhållanden , formerar en stor,
|iå trenne sidor af haf omgifven,
landtudde, hvilken, kringfluten
af Östersjön , Frische- och
Cu-rische-haff, begränsas äfven på
landtsidan af floderna Pregel
och Deuni^, hvilka sålunda
afskilja den från den öfriga kon-
tinenten. Uti dennn, ehuru
mindre fruktbara, likväl tätt
befolkade provins, utgör den
egentliga Bernstens - kusten , kallad
Sudauische ITfer, en sträcka
af endast 10 mil, räknadt ifrån
neuen Tieffe till
Krantz-krnge vid början af
Curi-sche-Nehrung.
Hvad som, med afseende å
namnets etymologiska ursprung,
blifvit sagt om Samland, tyckes
till en del äfven gälla om
Sa-m /gilien. en af Lithauens
största provinser, hvilken före år
1560 , innan det införlifvades
med Polen , styrdes af egna
Furstar , Hertigar och
Konungar. Äfven detta namn tyckes
förråda ett ännit ej utdödt minne
af dess fordna bebyggare. Väl
anses det liärflutet af ordet
Sa-mogitz, som på landets språk
skall betyda lågländ; men
äfven i detta fall — hvarifrån
härleder sig då detta ord? Och
*) Inom denna Krets finner inan änBu namn pä flera trakter, städer och
byar, hvilka synas leda sitt ursprung från landets fordna bebyggare,
och hvilka til! sjelfva språket äro så rent Finska, att de knappt ryckas
hafva undergått den minsta förändring. Sä t. ex. träffar man endast i
provinsen S c 11 1 a v’»ii i e n , namnen: Uapinen , Linkunert, Kuukenen,
JUetschinen , IVilmandinen, Pellenen, Lasdenen, Laponen, Muünen,
Alillunen, G-umbinen, Kautten , Tapiau, m. fi-, hvilka, genom sjelfva
sitt namn icke blott tyckas utmärka forsla grundläggareu titi dessa
platser, utan ådagalägga derjemte att samma alägter, eller åtminstone
■ tt — samma slags folknamn, ännu anträffas såväl hos oss i Finland,
Estland ocli Ingermanland, som uti de i Sverige, Norrige, och Kyssland
koloniserade Finnbygder. Samma slags namn träffar man ännu ned i
Na t an gen, t. ex. Multeinen, lilurncinen, Tdlenen, m. fi., och i det
till Marienburgska Kretsen hörande Ermeland (på Lat. farmia; ett
namn nog mycket likt Wermland) t. ex. Putrinen, Lusieinen,
tegenen, ra. fi., ja allt ned i Hockerlandska Kretsen, som t. ex. Narsinen,
Kannien, Kossela, ic. fi. Dessa slags namn träffas numera endast å
de stora skogarns som framstryka emellan södra delen af det gamla
Preussen, Mazovien och tillstötande Polska provinser. Vi böra kanske
liär tdllägga , hvad vi ennast muntligen liört berättas, och hvarvid vi
»äledes icke, utan fullständigare uppgifter, kunna fästa vederbörlig
trovärdighet: alt nemligen inom Polen ännu skola träffas flera Finnbyar;
och art under sista Polska kriget funnits Polackar, äfven af börd, hvilka
obehindradt talat Finsk» språket, det de lärt sig af sina underhafyande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
