- Project Runeberg -  Försök att förklara Caj. Corn. Taciti omdömen öfver Finnarne. Jemte en Öfversigt af deras fordna Widskepelse /
117

(1834) Author: Carl Axel Gottlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 117 —

landet låg så godt som på Tysk botten, intygat
Me-TRODORUs SCEPTlüs, du han om Demanten säger:
"in eadem Germania in Balthia insula nascij
in cjua et succinurnT

månne det ej ursprungligen kan
hafva bemärkt ett land som
beboddes af dessa Samer eller
Sao-mer, hvilka, af Letterne oqh Sla-

*) Ja, månn© ej sjelfva Samofederne, dessa Asiens Lappar (Samer)
antyda, redan genom nämner, ett föråldradt släktskaps-förhållande med
denna urgamla, ridt kringspridda, vSuomska ellf>r Jß^naka folkstam. Väl
har man sökt härleda denna benämning , såväl som deas bemärkelse ,
från Ryska orden sam (sig sjelf) och jedu (jag äter), och förklarat att
man härmed ville bemärka ett folk: "som at upp sig sjelf" (sa
Zedlers Univers. Lex. T. xxxvi, p. 1709). Fråga torde likväl först blifva,
huruvida de, i detta fall, gjort skäl for namnet; hvilket dessutom, om det
är Rytkt, vore art tillskrifvas sednare tider. Enligt egna gamla
traditioner påstå sig Samojederne härstamma frän Suomissembla
(Suomis-land), hvarmed man dock icke, såsom Strahlenberg (Nord.u Ostl Thei!.
von Europa und Asia. p. 5ö"), torde böra lörstå Finland Emedlertid
lärer såväl Porthans som flera andras tanke, att nemligen delta folk
icke stär i något skyldskapaförhåilande med de Finska folkstammarna,
hufvudsakligast grundad på en ännu högst inskränkt kunskap om deras
språk, vara kanske något förhastad, och torde .således komma att
framdeles bero på en närmare undersökning. Då man i de gamles
berättelser om länderne ikring Svarta och Kaspiska hafvet, Anner
underrättelser om snart sagdt alla Europeisk» nationer, hvilka genom dessa
bergpass, såväl som öfver Hellesponten, vandrat från östern till vestern, så
vore det i sanning underligt , om man icke i dessa gamla, på
historiska minnen rik»-., folkländet, äfven skulle finna några spår af dessa
Samer eller Sn om er, hvilka, med skäl, anses vara ibland de äldsta som
den vägen liit invandrat. Såväl Herodotus som flera andre af
forntidens författare, omtala ett gammalt folk, det de kalla Samii, hvilket
de tyckas hafva känt nästan endast till namnet, men hvilket qvarlemnat
alltför många talande spår af sin tillvaro, för att .sanningen d-raf skulle
ens kunna sättas i fråga. Så t ex. kallades ett landskap i det gamla
Thracien Samaica Regio , beläget vid landskapet Bennica , hvars
invånare kallades Benni , (hvilket namn, kuriöst nog, liksom Phceniciernes
Pceni, Phæni, är liktljudande med vårt Fenni) Enligt Ptolemaeus fans
i Scythien ett urgammalt folk, som hette Sammitir, hvilket bodde
vid berget Imaus; och ungefär i samma trakt, emot Kaspiska hafver,
fans ett Tatariskr konungarike, kalladt Sam ah an i a. Måhända har
staden Samara, i Simbrisk vid Volga, floden Samrnara (Sam-men?} i
Chersonesus Taurica, och floden Samor i Öfra Ungern, häraf fått sitt
namn Att denna Samiska folkstam fordom äfven innehaft Grekland,
finner man af flera namn, hvilka de efter sig qvarlemnat, såsom Ön
Same i Joniska hafvet, ön Samos i AEgeiska hafvet, staden Samo på
ön Cephalonia ; Samicum, en gränsstad i Peloponnesiska provinsen Elis;
Samtnonium promontorium, en udde på Kreta, m fi. Dessa Samii
räknades äfven för ett forntida Atheniensiskt folk, hvilket uppbyggt
staden Cale-Acte, det nuvarande Negropont, på Eubæa, och af hvilket
många ord och talesätt ännu i sednare tider bibehållit sig, såsom samia
Serra , samia testa, lapis samiens, sarnica melissa, m. fi. Att detta
folk sedermera blifvit med andra nationer sammanblandade, och sålunda

vernc undanträngde, togo sin
tillflykt till de sumpiga och
mo-rasiga kärren och
skogstrakterna? *) Denna namnförkla-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:11:58 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/cctfinnar/0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free