Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nare med deras Hustrur och barn» upplät den skog, som tillhörde
Älfsborgs slott, i syfte att åt dem bereda en plats, där de ägde
»om sommaren sig förlusta, dock så att dem icke var tillåtet
nedhugga skogen, fälla djur eller bruka, någon annan motvillighet».
Innevånarne begagnade sig af den »K. benådniug», som sålunda
blifvit dem beskärd, och Slottsskogen var nnder mer än ett sekel
den förnämsta tummelplatsen för stadens nöjeslystna af båda köuen.
Här såg mycket olika ut då mot nn. Med hänsyn till
okonstlad växtlighet var platsen på den tiden nästan rikare än i våra
dagar, åtminstone voro ekarne flertaligare, och skogen i sin
helhet gaf intryck af vild, storartad natur. Äfven ett värdshus,
Änggårdsvärdshuset, fanns här då, och på de anspråkslösa
sitt-brädena i dungen utanför dess förstngukvist sutte männen vid
remmaren och pipan, kandstöpande som mäst, nnder det mödrarne
strax invid »bullade opp» matkorgarnes läckerheter och ungdomen
sprang enkleken i bärgssluttningarne eller tog sig en sväng om,
där tufvorna format sig till en något så när plan yta.
Slottsskogen förlorade dock så småningom sin dragningskraft,
hvartill väl i någon mån bidrog, att åkerfält och enskilda
egendomar uppstodo rundtorn ocli gjorde vägarne dit halft afspärrade.
Störande uppträden af rucklare och nattsvärmare m. fl. kommo
därjämte platsen i misskredit, hvadan snart nog Slottsskogens
idylliska herdestunder voro endast minnen.
Först under sistförflutna årtionde började man fundera
på att göra Slottsskogen till hvad den en gång var och ändå
något mer — till en Djurgård, en Prater, en Boulognerskog,
om ock endast i duodesformat. Sagdt och gjordt. År 1874
ersatte staden innehafvaren af Stora Malmgården med 24,000
kr. för afträdandet af hans arrenderätt, och 1875—77 vunnos
lägenheterna Fredriksborg, Oxhagen och Erikslund. Liksom
under Morganas trollspö ordnades nu en park, som håller i areal
omk. 785,100 kv. met. och allaredan uthärdar jämförelse med
mången dylik af högre rang och ålder. Bland de män, som
därmed verkliggjort den ofvannämnda afsigten hos stadens
grundläggare, skulle vi vilja särskildt nämna en, den där med
kraftigt nit fört företaget framåt — handlanden och riddaren
August Kobb.
En utförlig beskrifning kunna vi ej prestera, vi kunna
endast konstatera, att man här finner magnifika kör- och
ridvägar, konstgjorda sjöar, däraf en med svanor och
springvatten, bärgafsatscr med majestätiska ekar, gräsplaner som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
