Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - I. Centralregeringens allmänna utveckling under Gustaf Adolfs tid - Rådsregeringarna och kollegialsystemets fullbordan (1621—1632) - rådslag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CENTRALREGERINGENS UTVECKLING IÖ02—1634 M3
finnes också ett rådslag, som sammanfattar besluten1 2
, och då
så icke är förhållandetz, kan det bero på att en del rådslag-
gått förlorade eller på särskilda omständigheter3.
Rådslagen från 1622 och mars 1623 hafva samma formu-
lering, som börjat förekomma mot slutet af föregående årtionde,
och enligt hvilken beslutet är fattadt af konungen själf med
rådets instämmande eller tillstyrkan 4 5
. Men denna formulering-
försvinner snart, och de senare rådslagen äro åter affattade så-
som uttryck för rådets råd till konungen, ej för konungens be-
slut, dock så, att rådet ej talar i första person, utan aktstycket
är hållet liksom refererande och nämner rådsherrarne i tredje
person0. Att man härutinnan återgick till det gamla, bestyrker
i sin mån, att konungen icke sträfvade efter att utveckla rådet
i riktning af en verklig konselj, utan fasthöll vid principen af
konung och råd såsom med hvarandra förhandlande och be-
slutande hvar för sig, ehuru rådet endast hade att uttala sin
uppfattning om de förelagda frågorna, konungen att afgöra dem.
1 Se sammanställningen hos Nordvall, Riksrådets centralisation, s. 44
not 4. Det rådslag, som omtalas från 1624 års rådsntöte SRP I, s. 4, not, är
uppsatt i rådets, adelns och biskoparnes namn.
2 Nov. 1627, 28/4, 16/5, 1°/i1 1629, maj 1630.
3 Abraham Brahe omtalar i sin Tidebok, att ett rådslag underskrifvits
!J/r, 1629; det kan möjligen hafva innehållit besluten af 28/4. Protok. af 13-,
innehåller endast konungens tal före afresan till Preussen. Sammanträdena i
maj 1630 höllos under de sista förberedelserna för konungens afsegling till
Tyskland, och hufvudämnena för öfverläggningarna förelädes äfven ständerna
samt ingingo i deras svar (SRP II, s. 1—8; propos, till ständerna RAP I,
s. 132, beslutet SKA I, s. 61).
4 1622: »Desse ärender halve efterskrefne gode herrar —––– tagit i
betänkande, och är sedan af K. M:t vår all.nåd. herre efter föregången vidlyftig
och några dagars diskurs så ock samteligen de gode herrars råd och samtycke
således slutet och godt funnet.» Liknande formulering i rådslagen af mars
1623; det förra af dem har dessutom slutformeln: »Detta så som föreskrifvet
står är af K. M:t efter riksens råds enhällige råd resolveradt och beslutet».
Rådslag, RA.
5 »Oppå den proposition, som H. K. M:t den 23 nov. 1626 till när-
varande riksens råd–––––-gjorde, näml.–––––– , är dette de gode herrars
betänkiande». 13/,2 1628, efter redogörelse för propositionen: »Detta hafva de
gode herrar tagit i noga betänkiande och däruppå fattat deras underdånige råd
och mening, såsom efterföljer». Liknande 15/12 1628, ls/4 1629, 27/10—»/u
1629. Rådslag; SKA, I, s. 20, 55.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
