- Project Runeberg -  Om centralregeringens organisation under den äldre Vasatiden /
54

(1899) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första perioden: Konung Gustaf I:s personliga regering (1523—1560) - II. Organisationsförsök efter utländska mönster (1538—1543) - Regementsrådet - Kansliet - Tyskar i kansliet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


När både hofmästaren och hofmarskalken ibland fingo
deltaga i rådssessionerna eller insattes i den domstol, som med eller
utan regementsrådets namn fungerade vid hofvet, var detta
naturligtvis en tjänstgöring vid sidan af deras ämbetsuppgifter. Den
visar i alla händelser, att skillnaden mellan hofförvaltningens och
statsförvaltningens organ ej fasthölls allt för strängt.

Till alldeles öfvervägande del var det emellertid åt själfva
statsförvaltningen, som den nya ämbetsorganisationen ägnades.
En mängd administrativa nybildningar uppträda. De gruppera
sig inom skilda områden: kansliet, finansförvaltningen,
krigsförvaltningen och kyrkoförvaltningen.

*


                 Kansliet.



För kansliet medförde det nya adminstrativa systemet först
och främst den förändringen, att dess personal mera bestämdt
afgränsades från öfriga tjänstemän för skrifgöromålen. Detta
berodde på en organisation inom ett annat område,
finansförvaltningens, hvilken principiellt skilde alla de här sysselsatta
skrifvarne från kansliet.

Naturligtvis blef kansliets utländska kontingent förstärkt.
Utom kanslern tillkommo äfven lägre tyska tjänstemän. Om
dessas antal under de första åren kan ingen fullständig uppgift
åvägabringas, emedan sammanfattande förteckningar saknas och
källorna i öfrigt i detta stycke gifva mycket knappa upplysningar.
Först för 1542 finnes en aflöningslängd för kansliet[1]. Denna
upptar fyra tyskar: Valentin v. Lüttich, Jokim Burwitz, Mikel
Hofstedt och Baltzar Funck. Åtminstone den sistnämnde var
emellertid redan år 1539 i konung Gustafs tjänst[2] och synbarligen
äfven den förstnämnde[3]. Mycket möjligt är, att äfven andra tyska
kanslitjänstemän funnits. I ett par af de handlingar, som röra
Pyhys anställning, är inryckt en förpliktelse för honom att

[1] I Melchior Schwabs utgiftsreg. f . 1542, del 1, Aflön.reg., RA.
[2] Han omnämnes i bref af aug. och okt. 1539, GR XII: 242, 299.
[3] D. 24/3 1539 skrifver han från Rostock till en Hans von Jasmund, att
han anträffat en person, lämplig att intagas i kansliet, och med snaraste skall
komma »ins Reich». Han talar i detta bref om kon. Gustaf såsom sin herre.
AH, Handl. ang. tyskarna. — En anteckning i Titularreg. för 1/1 1534 (!)
»V. v. L. oberste secret:n erneuerte Bestallung» måste vara feldaterad. Rimlig
är däremot en liknande anteckning f. 1/1 1541: »V. v. L. auf 3 Jahren Secretarii
Bestallung», om den antas åsyfta en förnyelse. — I ett rätteg. prot. af 26/8 1540
omtalas V. v. L. bland vittnena; se ofvan sid. 46, not 5.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:29:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centrorg/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free