Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första perioden: Konung Gustaf I:s personliga regering (1523—1560) - II. Organisationsförsök efter utländska mönster (1538—1543) - Finansförvaltningen (»kammaren») - Räknekammare och räntekammare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Rådslaget af 1541 hade förlagt räkenskapernas granskning
till räknekammaren. Inom kort möter en term, som tydligen är
en pendant till denna: räntekammaren. Penningeuppbörden
ingår i »K. M:ts räntekammare»[1]. Räntekammaren blef alltså
lokal för uppbörden liksom räknekammaren för räknearbetet.
Denna åtskillnad har emellertid en vida mera genomgripande
betydelse än den yttre, lokala. Den var uttryck för en princip
af grundläggande vikt för den moderna finansförvaltningen,
principen om den kontrollerande och den praktiskt förvaltande,
exekutiva myndighetens fördelning på skilda organ,
räkenskapsväsendets afskiljande från medlens inkassering och utbetalning.
Äfven denna princip hade först framträdt i Frankrike. »La
chambre des comptes» uppstod såsom organ för kontroll och
räkenskapsväsende, medan »les trésoriers de France» och längre
fram »les cours des aides» skötte uppbörd och utbetalning[2].
Principen upptogs med vissa modifikationer i den habsburgska
organisationen och återfinnes i alla dess skeden[3]. Vid denna tid
hade sålunda Ferdinand såväl vid hofvet som i hvart och ett af
arfländerna särskilda kassatjänstemän, respektive »Hofzahlmeister»
och »Kammermeister», som voro underordnade själfva de
kontrollerande och ledande finanskollegierna, »die Hofkammer», »die
Raitkammern»[4]. På liknande sätt inrättade man sig äfven senare inom
andra tyska territorier[5].
Det var detta system, som infördes i Sverige genom den
nya skillnaden mellan räntekammare och räknekammare.
Uppbörden kvitterades in i räntekammaren[6], kvittenserna på
redovisning afgåfvos däremot af kammarråden i räknekammaren[7], aldrig
tvärtom. Särskildt skarpt framträder skillnaden, när i en del
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
