70 (Om centralregeringens organisation under den äldre Vasatiden)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första perioden: Konung Gustaf I:s personliga regering (1523—1560) - II. Organisationsförsök efter utländska mönster (1538—1543) - Finansförvaltningen (»kammaren»)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

behöfdes, men kunde naturligtvis äfven användas annorstädes inom
finansförvaltningen[1].

Kontrollen öfver fogdar och läntagare blef lika detaljerad
som regelbunden. Årligen mäste räkenskap afläggas, och
vederbörandes uppbörd och utgift i så väl penningar som
naturapersedlar reviderades. Efter de redovisandes längder och
muntliga uppgifter synas kammarskrifvarne själfva hafva uppsatt den
»räkenskap», i hvilken uppbörds- och utgiftsposterna
sammanställdes. Den räkenskapen »mottagande» skrifvaren affattade
nämligen ofta ingressen till densamma i sitt namn[2]. Häri har man
ett yttre bevis för att granskningsarbetet i detaljerna verkställts
af skrifvarne, såsom i sig själf naturligt var, ehuru kvittenserna
höllos i kammarrådens namn. I kvittenserna infördes
slutsummorna på uppbörd och utgift inom hvarje skattetitel; fanns
öfverskott, anmärktes, om det var inbetaldt eller om det resterade.
Då de många skattetitlarna noggrannt specificerades, blefvo dessa
aktstycken ofta mycket vidlyftiga[3].

Af de böcker eller register, som enligt rådslaget borde föras
i räknekammaren, saknas jordeboken; däremot uppgjordes
stiftsvis flera summarier öfver årliga räntan[4]. Hvad som afsågs med
det föreslagna registret n:o 2, är ej fullt klart. Skulle därmed
förstås en sammanfattning af själfva fogderäkenskaperna, så finnes
en sådan endast i förbindelse med utdrag af uppbördsräkenskapen.
Menas däremot just denna uppbördsräkenskap, så kom den att
tillhöra räntekammaren[5]. Något register af det slag, som
omtalades under n:is 3 och 4, är icke kändt[6]. Däremot motsvaras

[1] Sven Torstensson, som 1542 är upptagen bland kammarskrifvarne,
tjänstgör följande år några veckor såsom utgiftskamrerare; se nedan sid. 72.
Jfr föreg. not 4.
[2] ». . . hvilken räkenskap anammat blef af mig, Hans Tomasson, på
Stockholms slott 26 juni 1542» lyder exempelvis ingressen till en
fogderäkenskap för 1540 (Småland n:o 6). Hans Tomasson var enligt aflöningslängden
kammarskrifvare. Liknande ingresser i andra skrifvares namn i
fogderäkenskaper f. Småland 1541 n:is 3, 4, 8, 9, Upland 1541 n:is 5, 1542 n:is 2, 5, 8,
Västergötland 1540 n:o 5, o. s. v. Fogderäkensk., KA.
[3] Det finnes räkenskapskvittenser, som utgöra 30 à 40 tättskrifna kvartsidor.
[4] I den svenska texten hette det endast, att registren skulle hållas »i
kammaren», men härmed kan i detta sammanhang ej gärna förstås annat än
räknekammaren, och det tyska konceptet har den tydligare formuleringen »in der
Rechenkammer». — Se för öfrigt Summarier öfver årliga räntan, KA.
[5] Se nedan s. 71, not 3, 72.
[6] Sannolikt förekommo dock särskilda register för den ovissa uppbörden
— ehuru näppeligen af kammarråden själfva —, ty stora uppb.reg. f. 1542
upptar endast den vissa uppbörden, och i ingressen framhålles särskildt, att
ovissa uppbörder där ej finnas (ofvan s. 69, not 3).

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sat Dec 9 18:29:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/centrorg/0098.html

		Om centralregeringens organisation under den äldre Vasatiden / 70 (1899) Author: Nils Edén Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|