225 (Om centralregeringens organisation under den äldre Vasatiden)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden: Ämbetsorganisationens begynnelser (1560—1594) - III. Kammaren - kammarråd under Erik XIV

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

huru slott och gårdar sköttes i alla stycken, förordna om
dagsverken till nybyggnader, när så behöfdes, och anskaffa
erforderliga förråd till de orter, där konungen plägade uppehålla sig.
Det borde också tillkomma honom att besörja aflöning af
personalen vid hofvet och på konungens slott och gårdar, att
kontrollera utgifterna i räntekammaren, att årligen beräkna och
förordna om behöfliga leveranser till slotten, bergsbruken o. s. v.
Då krigsmakten droge i fält eller flottan ginge till sjös, skulle
han förordna och instruera proviantmästare och i allmänhet
ansvara för anskaffningen af alla krigsförnödenheter.

I och för sig är denna instruktion intressant nog på grund
af sin klarhet och utförlighet. Någon praktisk tillämpning däraf
känner man dock icke; någon fungerande öfverste kamerer
omtalas aldrig. Det nya chefsämbetet för kammaren torde alltså
äfven denna gång hafva stannat på papperet[1].

De uppgifter, som enligt instruktionerna skulle tillkomma
det nya ämbetet, upptogos i stället af det gamla,
kammarrådsämbetet. Detta blef nämligen af Erik återupprättadt.

I början af år 1561 omtalas såsom kammarråd Erik
Matsson[2], hvilken på 1550-talet varit en af konung Gustafs mest
betydande medhjälpare inom kammaren, dock aldrig med högre
tjänstetitel än kamrerare, och i slutet af årtiondet tillhört Eriks
hertigliga hofstat[3]. Det var första gången efter Lars Organistas
fall, som en representant för den lågbördiga skrifvareklassen
upphöjdes till denna värdighet. Men jämte honom förordnades till
kammarråd äfven en förnämlig man, Lars Fleming, och, när denne
behöfdes för andra uppdrag, i slutet af sept. 1561 Ture Pedersson

[1] I 1563/64 års hofregister omtalas också en »under-tesaurarius», Erik
Berg. Denne var dock faktiskt endast en lägre tjänsteman inom kammaren;
i 1565 års aflön.reg. (RKB, KA) finner man honom bland kamrerarne. I sin
dagbok omtalar kon. Erik upprepade gånger en Engelbert (Andersson) såsom
tesaurarius: ²⁵/₁, ²⁶/₇, ²⁷/₇, ¹³/₁₂, ²³/₁₂ 1566, men stundom nämnes denne också
såsom »quæstor»: ¹/₃, ²⁹/₃, ¹¹/₁₀, ²⁵/₁₀ 1566. Monum. pol.-eccles., s. 223, 227,
233 f., 246, 248, 253 f. Förmodligen motsvara båda titlarne det svenska
räntmästare, »quæstor» måhända äfven det nu förekommande »proviantmästare».
I 1566 års aflöningslängd (RKB) står E. A. bland kamrerarne.
[2] I Utg. Diariet för 1561, RA, är för ⁷/₃ 1561 antecknad en förläning åt
Erik Matsson, kammarråd, och samma titel erhåller denne i ett kungligt kreditiv
af ⁹/₄, RR. Den är således ojäfaktigt officiell. Kungl. skrifvelser till E. M. i
kammarärenden t. ex. ¹⁷/₉, ²²/₉, ⁹/₁₀ 1561, RR.
[3] Jfr ofvan s. 113, not 2. E. M. står i aflön.längderna för Eriks hof
äfven 1559 och 1560, RKB.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sat Dec 9 18:29:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/centrorg/0253.html

		Om centralregeringens organisation under den äldre Vasatiden / 225 (1899) Author: Nils Edén Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|