- Project Runeberg -  Om centralregeringens organisation under den äldre Vasatiden /
234

(1899) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden: Ämbetsorganisationens begynnelser (1560—1594) - III. Kammaren - kamrerare och kammarskrifvare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skulle förestå riksens uppbörd och ränta och göra räkenskap
därför[1]. Hertigen skiljer sålunda mellan de två ämbetena.
Riksrådet åter sammanförde skattmästare och kammarråd till en
enhetlig myndighet i spetsen för hela kammarförvaltningen[2].
Sigismunds förslag slutligen äfvensom den af honom i juli
fastställda regeringsordningen upptogo endast kammarråd och
innehöllo vida noggrannare bestämmelser om förvaltningens ordning
än de förutnämnda projekten[3]. Dessa bestämmelser voro i
ordningen för rikets ämbeten utarbetade till en vidlyftig instruktion
i tio punkter. Slutet blef, att ehuru ingen fullständig
regeringsordning kom till stånd, Sigismund dock d. 29 juli utnämnde Gustaf
Gabrielsson (Oxenstjerna) och Göran Posse till kammarråd samt
utfärdade nyssnämnda instruktion såsom en särskild förordning
för deras ämbetsutöfning[4].

Skattmästareämbetet lämnades sålunda alldeles å sido vid
finansförvaltningens ordnande för den nya regimen, och äfven i
de förslag, där det fått plats, voro icke några egentliga
förvaltningsuppgifter af själfständig art därmed förbundna. Detta
bestyrker, att värdigheten ännu icke erhållit någon större praktisk
betydelse. Kammarrådsämbetet ensamt befanns tillräckligt för
hela finansförvaltningens ledning. Den nya instruktionen
utvecklade rätt utförligt en mängd praktiskt-administrativa uppgifter,
som på häfdvunnet sätt härunder inbegrepos, men innehöll i
fråga om själfva ordningen för kammarrådens ämbetsverksamhet
intet nytt.

*



Titeln kamrerare inskränktes inom kort till
räknekammaren, därigenom att den upphörde att brukas för räntekammarens
föreståndare, som numera regelbundet benämndes räntmästare.
Eriks regering utgjorde i detta afseende en öfvergångsperiod;


[1] a. a., s. 450 f. — Det framgår ej af förslaget, huruvida de två
kammarråden skulle vara de samma riksråd, som hade att biträda skattmästaren.
[2] a. a., s. 456 f. Äfven Erik Sparre upptog i sitt utdrag af
Kalmarstadgarna »kammarrådet och skattmästeren» (s. 246), ehuru i dessa endast talas
om »camerarii» och »quæstores». Se ofvan s. 178, not 1.
[3] a. a., s. 467 f., 481 f.
[4] Instr. C. F., s. 18—22. Sigismunds diarium (Diarier, Utg., RA) har
för 29/7 anteckningar om både »ordningen» och »lyckt bref till G. Gabrielsson
och G. Posse om kammerrådsämbete». Bland Sigismunds koncept, RA, finnes
ett koncept till kammarrådsfullmakt, dat. 12/7. Här har ursprungligen tomrum
varit lämnadt för namnen, men sedan hafva de ofvan anförda blifvit insatta.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:29:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centrorg/0262.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free