Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden: Ämbetsorganisationens begynnelser (1560—1594) - IV. Nya centrala förvaltningsorgan - riksamiral
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
liggande fartygen och taga trohetsed af skeppsfolket[1]. Detta var
naturligtvis endast en åtgärd för tillfället, men i början af 1569
kallades Fleming till Stockholm för att leda flottans utrustning[2],
och kort därpå omtalas han med titeln amiral i en handling,
som icke alls har med flottans angelägenheter att skaffa[3]. Det
vill häraf synas, som skulle konung Johan nu hafva upptagit sin
broders plan att tillsätta en fast chef för flottans förvaltning med
amiralstitel. Vintern 1569—1570 tjänstgjorde dock Fleming vid
landthären på norska gränsen[4], och att han sommaren 1570 var
öfverste amiral för stora flottan, behöfver ej beteckna annat än
en militär befälspost[5]. I början af 1571 uppträder han i alla
händelser med titeln Sveriges rikes amiral. Såsom synes,
är denna alldeles analog med titlarna riksdrots, riksmarsk,
rikskansler och riksskattmästare, och vid denna tid har hans
amiralsvärdighet således odisputabelt blifvit ett fast ämbete.
I den redogörelse för amiralens ämbete, som ingår i
hofordningsförslaget från Johans första tid[6], finner man samma
åligganden angående flottans vård och utrustning som i Eriks
hofordning. Härtill komma äfven föreskrifter om amiralens
myndighet öfver själfva personalen, som ej hafva full motsvarighet i den
äldre instruktionen. Amiralen skulle äga makt att med konungens
tillstånd tillsätta höfvidsmän, han skulle hålla mönsterregister,
tillse, att flottans besättning finge sitt underhåll, samt, när några
män af den samma permitterades, låta anteckna hvart de begåfvo
sig, för att vid behof genast kunna uppbåda dem.
Närmare underrättelser om Klas Flemings verksamhet som
amiral föreligga icke. Hans ämbete torde dock hafva ansetts
ålägga honom en verklig tjänstgöring. När han i aug. 1572
önskade resa till sina gods i Finland, måste han därtill utbedja
sig konungens tillstånd, som endast gafs med bifogande af en
uppmaning, att amiralen skulle före afresan ordentligen draga
försorg om konungens och rikets angelägenheter. Samtidigt
beordrade konungen Jakob Bagge, som vid denna tid tillhörde
slottslofven i Stockholm, att i Flemings frånvaro hafva inseende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
