Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden: Ämbetsorganisationens begynnelser (1560—1594) - IV. Nya centrala förvaltningsorgan - skeppsgårdar - skrifvare vid Stockholms skeppsgård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samtliga dessa organisationsplaner underamiralen såsom amiralens
ställföreträdare och medhjälpare.
En anmärkningsvärd egendomlighet i Sigismunds förslag
är, att de förutsatte, att skeppsgården skulle kunna förläggas
antingen i Stockholm eller annorstädes vid kusten, — enligt en
redaktion nämndes i det andra alternativet uttryckligen Finland[1].
Det var tydligen konungens mening, att Fleming skulle kunna
taga flottan med sig till Finland.
Då här talades om en enda skeppsgård såsom flottstation,
så öfverensstämmer detta endast så till vida med de bestående
förhållandena, som den allra största delen af flottan i regel
brukat vara förlagd vid en skeppsgård, Stockholms. Under hela
perioden funnos dock jämte den äfven andra skeppsgårdar i
olika delar af Sverige och Finland, ehuru vid dessa i allmänhet
endast ett mindre antal fartyg voro stationerade[2]. Stockholms
skeppsgård förblef alltså strängt taget alltjämt en lokal
institution vid sidan af de öfriga, men dess öfvervägande betydelse
medförde, att de uppväxande centrala amiralsämbetena
hufvudsakligen här fingo sin verkningskrets. Därigenom kommo också
denna skeppsgårds ursprungligen lokala tjänstemän att blifva
amiralernas närmaste medhjälpare med karakter af halft
centrala organ.
Utvecklingen af militära befälsposter till förvaltande
ämbeten hann under denna tid ej längre än till amiralsämbetet.
Säkerligen fingo äfven öfriga högre och lägre officerare ofta nog
biträda i förvaltningen — vid mönstringar och aflöningar hafva
bevisligen höfvidsmän medverkat[3] —, men några fasta ämbeten
uppstodo icke inom dessa grader. Den vid skeppsgården fast
bundna förvaltande personalen tillhörde som förut uteslutande
skrifvareklassen.
Denna blef emellertid småningom ökad, i det att
räkenskaperna skildes på flera skrifvare. Skeppsgårdsskrifvaren hade
under Eriks och Johans tid materielen till skeppsbygget om hand,
vanligen också inventarierna på fartygen, tackel och tåg, segel,
ankaren o. s. v., den s. k. skeppsrullan[4]. Arklipersedlarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
