Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Karl XIIs vistelse i Sachsen 1706—7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
planer[1] och detta medan August skenbarligen visade sin frände den största förtrolighet och nu särskildt inbjudit honom till en stor hjort- och vildsvinsjagt på lustslottet Liebenwerda.
Karl, som just då blifvit underrättad om Augusts hemliga handlingssätt, lät väl ursäkta sitt uteblifvande, men sände derjämte Cederhjelm till Dresden med bestämd fordran om fredsvilkorens snara uppfyllande.[2] Detta verkade. August höll jagten; men sedan började han, skrämd af Karls uteblifvande och af den kyla, som uppstått i förhållandet till den svenske konungen,[3] att gifva efter och, ehuru motsträfvigt och först småningom, fullgöra hvad man af honom fordrade. Det behöfdes Cederhjelms ihärdiga ansträngningar för att genom upprepade påminnelser och idkeliga jämkningar bringa verket till slut. Ändtligen beslöt sig August, som hade en bestämd motvilja för att till Stanislaus öfverlåta de polska regalierna, att aflemna dessa åt Karl, genom hvars händer de sedan skulle komma till sin rätte innehafvare. Polska konungatiteln, som ännu hördes i förbönerna för honom på predikstolen, som glänste i hans vapen och på hans mynt, måste han också, men först efter förnyade föreställningar, bekväma sig till att afstå ifrån.[4] Han började inse, att motsträfvighet endast skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
