Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åter läte sig sådant ej göra utan att kränka andras rättsanspråk,
och dem vore det ju kongressens uppgift att skydda 1). Efter
dessa meddelanden höll kejsaren ej vidare på sitt förslag utan
lät det falla.
Från ett alldeles oväntadt håll bragtes emellertid prins
Gustafs sak ånyo på tal. I Wien infann sig i slutet af år 1814
den engelske amiralen Sidney Smith, känd som en djerf
sjö-hjelte, men tillika som en äfventyrlig pai tigängare. Den
egentliga afsigten med hans resa var att i mensklighetens namn söka
verka för slafveriets afskaffande, en human fråga, som från
förhandlingarna i Paris blifvit hänskjuten till kongressen, och vidare
att förmå magterna samtycka till det företag mot barbareskerna,
som han planerat och hvarigenom han ville göra slut på det för
handeln högst besvärande sjöröfveriet i Medelhafvet. Men
amiralen, som i allt ville uppträda som de betrycktas riddare, hade
derjemte åtagit sig en beskickning af helt annan art. På
uppdrag af den afsatte Gustaf Adolf ville han bringa prins Gustafs
anspråk inför kongressen 2).
Sidney Smith, som en gång följt Gustaf III i hans finska
krig och der vid konungens sida med utmärkelse deltagit i slaget
vid Svensksund, hyste nemligen en varm tillgifvenhet för det
gustavianska konungahuset och såg nu med ömmande hjerta
dess motgångar. I hopp att kunna uträtta något för den
olycklige prinsen hade han lofvat att till stormagternas ministrar
framlemna en deklaration af den afsatte konungen, hvari denne
under förnyande af sin egen afsägelse förklarade, att han aldrig
afstått sin sons anspråk, men uttryckte sin förhoppning, att
prinsen, då han nått myndiga år, skulle uttala sig på ett sätt,
som vore värdigt honom sjelf, hans fader och det svenska folket.
Denna deklaration 3) var utfärdad i November 1814, utan
upp-gifven dag eller ort, och undertecknad af Gustaf Adolf såsom
hertig af Holstein-Eutin.
Stormagternas ministrar, som i det ögonblick, då
deklarationen till dem öfverlemnades, voro som lifligast upptagna af
den polskt-sachsiska tvisten, faste vid deklarationen intet afseende.
Lord Castlereagh meddelade den åt Löwenhielm under förklaring,
att Sidney Smith hos sina landsmän gick och gälde som en god
’) Engeströms skrifvelse den 5 Januari 1815.
2) Jfr Schinkels minnen, IX, 421.
3) Tryckt hos D’An geberg, 476.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
