- Project Runeberg -  Sverige på kongressen i Wien 1814-1815. Historisk avhandling /
58

(1883) [MARC] Author: Ernst Carlson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gjord genom att äfven på en annan väg träda i förbindelse med
Preussen *).

Vid de förhandlingar, som sålunda i Wien inleddes med
Preussen i fråga om Pommern, lades till grund dels de meddelanden
Löwenbielm under den föregående tiden från regeringen mottagit
i ämnet dels ock de instruktioner Dehn af kronprinsen erhållit.
Löwenhielm uppstälde som ledande grundsats, att Preussen skulle
godtgöra Sverige dess ersättningsanspråk och dessutom åtaga
sig att tillfredsställa Danmark, så att det ej kunde framställa
s några vidare fordringar på grund af Kielfreden 2). Sjelf skötte
Löwenhielm den politiska* Dehn «åter den finansiela sidan af saken,
men gemensamt öfverenskommo de om de vigtigaste åtgärderna.
Grefve Rasumovskij fick af kejsar Alexander i uppdrag att vara
medlare, och å den preussiska sidan uppträdde furst
Harden-berg och baron Humboldt som kommissarier.

Underhandlingen tycktes i början gå trögt, då Hardenberg
helst ville uppskjuta densamma, tills kriget mot Napoleon vore
slutadt. Han påstod, att Preussens krafter för ögonblicket vore
för hårdt anlitade för att bära en så stor pekuniär uppoffring,
som förvärfvandet af Pommern kräfde. Han fann också de af
Dehn uppgjorda beräkningarna altför dryga. Preussen hade
dessutom ej ännu af Hannover hunnit tillbyta sig Lauenburg,
som det ville lemna Danmark i utbyte mot Pommern.
Löwenhielm invände häremot, att Sverige ej begärde att genast
utbekomma den fordrade ersättningssumman och att Danmark, som
hittills gjort svårigheter, nog snart skulle blifva medgörligare
då det märkte det kraftiga stöd Sverige i denna fråga egde hos
kejsar Alexander. Han eggade statskanslerns inbillning genom
hoppet att inom ett par månader se den preussiska flaggan
vaja från Stralsunds murar, ett resultat, som endast kunde
uppnås genom tillmötesgående mot Sverige, som faktiskt hade
Pommern i sina händer3).

Gingo förhandlingarna om Pommern i början långsamt, så
togo de snart en så mycket raskare fart i följd af kongressens
annalkande slut. Det af Hardenberg föreslagna uppskofvet.
som af Löwenhielm misstänktes endast vara ett försök att få

’) Till Berlin afsändes nemligen general Camps med uppdrag att
underhandla om Pommern och Löwenhielm uppmanades att korrespondera med honom
i irågan. Engeströms skrifvelse den 20 Maj 1815.

2) Löwenhielms depesch den 22 April 1815.

3) Löwenhielms depesch den 2< April 1815.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Oct 10 20:48:20 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/cewien/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free