- Project Runeberg -  Charlotte Löwensköld /
74

(1925) [MARC] Author: Selma Lagerlöf
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Morgonkaffet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

CHARLOTTE LÖWEiN SKÖLD

Karl-Artur drog ett djupt andetag. Hon tog alltså emot
blommorna. Nu visste han tillräckligt.

Då flickan hade gått och Charlotte åter vände sig emot
honom, hade han ingen tanke på att kyssa henne. Nej,
varningen hade lyckligtvis kommit i tid.

— Jag förstår, att Charlotte önskar gå ut till
trädgårdsmästarn och sända sina tacksägelser med honom, sade han.
Och med en bugning, i vilken han lade in så mycket av
försmädlig artighet, som det var honom möjligt, försvann

han ur rummet.

III.

Charlotte följde honom inte. En känsla av modlöshet
smög sig över henne. Hade hon då inte ödmjukat sig
tillräckligt för att rädda mannen, som hon älskade?

Varför skulle buketten komma just i det avgörande
ögonblicket? Ville inte Gud, att han skulle bli räddad?

Hon gick bort till blombuketten, som låg daggfrisk och
glänsande, och med tårfyllda ögon, nästan utan att veta vad
hon gjorde, började hon plocka sönder blommorna.

Hon hade ännu inte hunnit förstöra dem alla, innan
husjungfrun kom in med ännu ett budskap till henne. Det var
ett litet konvolut med Karl-Arturs stil på utanskriften.

När hon slet upp det, föll en guldring till golvet mellan
hennes skälvande händer. Hon lät den ligga för att läsa
några rader, som Karl-Artur hade rafsat ner på en bit
papper.

"En person, som jag råkade i går afton och med vilken
jag hade ett förtroligt samtal om mina angelägenheter,
antydde för mig, att Charlotte troligen genast hade ångrat
den korg, som Charlotte hade gett Schagerström, och att det
var med full avsikt, som Charlotte retade mig så, att jag
slog upp vår förlovning. Charlotte kunde då nästa gång
ge Schagerström ett bättre mottagande. Jag ville inte tro,
att detta kunde vara möjligt, men har nu sett, att det är sant,
och återsänder härmed Charlottes ring.

74

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:33:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/charlowe/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free