Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thet Första Hufwudstycket. Om Bahus-Län i gemen - XIII. Om the gamla Norskas Gille ock Gästebod, samt föröfwade Widskepelser, therwid ock eljest
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ännu förhanden warande Documenter, utan ock
the Öfwerlefwor, som man i senare Tider hos the
Norska beklageligen funnit, rent ock klart.
Oaktadt, tå man then onda fiendens listigheter ock
stratagemata betraktar, at man swårligen kan tro,
at wåra Förfäder kunnat komma så långt i Truldoms
konsten, som wåra gamla Sagor wilja oss inbilla;
Ty som the förmodeligen lära wara skrefne sedan
Christendomen i Swerige ock Norrige inkom, så
kunna theras Scribenter, så mycket mindre sanningen
likmätigt om så höga saker skrifwa, som the få eller
inga äldre Skrifter hafwa haft ock thess utan ingen
förnuftig Philosophie tå war förhanden, som
man kunnat rådfråga. Til förtigande af
Truldoms konsten med alla Widskepelser, om hon
stigit så högt, kunnat giordt en menniskia lycksalig,
hwilket strider emot thenna konstens ock thess mästares
Natur. Ock tror jag säkert, at äfwen thenna så
diupt inrotade wederstyggelige Truldomen med
Signeri ock hwarjehanda Widskepelser, har warit
störste orsaken ock hinder til then Christeliga Lärans
fortplantande här på Orten, så at wåre Förfäder alt
ifrån Konung Biörns tid, intil Oluf Skott-Konungs
Regimente, snart 200 års tid med största ifwer sig
emot then Christna Läran upsatte (thet Messenius
och Puffendorff klarligen intyga) emedan man i
thenna saken hwarcken kan beropa sig på then Hedniska
Religions Rimmelighet, som fram för hos andra
Hedningar här hos oss warit mycket grof ei eller på
Etatz-Interesse, hwilket tå war intet, långt mindre
kan man skiuta skulden på the Swänskas ock
Norrskas Egensinnighet, hwilcken i anseende til andra
Nationers intet är til at räkna.
Hwarföre är thet undran wärdt, huru the, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
