Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 CHRISTLIG CHRÖNIKA.
Detta ligger också alltid i det rätta begreppet om ordet kunskap.
Om jag skall undervisas i historia, så måste jag börja i dess bör-
jan och ej sluta, förr än jag nått dess slut, och under tiden taga
med mig dess innehåll åtminstone så pass fullständigt, att jag i
min historiska kännedom eger en sammanhängande kedja från
början till slut, der åtminstone en länk på hvarje punkt bevarar
sammanhanget och utvecklingen. Om jag deremot "kastar mig
öfver några blad ur historien, så kan jag lära mig dem t. o. m.
utförligare, ja ord för ord utantill utan att derför ega kunskap i
historia. Den ene kan hafva kunskap i historia men icke kan
erinra sig ett årtal eller en händelse, som en annan kan, hvilken
dock ingen kunskap har i historia, om nämligen den förre
har denna sammanhängande kedja af kännedom, hvilken före-
nar historiens första blad med dess sista. Det är endast en sådan
kännedom, som ger insigt. Jag har ingen insigti historien
dermed, att jag känner några få af dess blad. Och på samma
sätt är det i hvarje annat ämne. Undervisning i geografi består
icke i att lära oss känna allenast vårt eget land, utan i att lära
oss känna hela jorden. Det är möjligt att lära sig ett enda ko-
nungarike så väl, att der knapt är en by eller en å, som man ej
känner till, utan att dermed hafva insigt i geografi. Med bara
den kännedomen vet man ej, huru jorden i det stora hela ser ut.
Det måste man lära från globkartan. Utan kännedom om glob-
kartan kan ingen hafva kunskap i geografi.
Om vi skola sammanfatta, hvad vi velat säga med dessa båda
exempel, så är det följande. Undervisningen får icke meddela
lösryckta bitar utan måste meddela ett sammanhängande och
hel kunskap. Och då mena vi med hel just det, att den icke får
vara söadrig och trasig, utan så pass fullständig, att samman-
hanget och öfverblicken äro bevarade. Vi kunna äfven uttryc-
ka det så, att kunskapen måste gifva oss så att säga en hel bild
af ämnet, en bild, som måste hafva sina konturer friska och
igenkänliga, äfven om någonstädes färgläggningen skulle vara
borta. Dettavar det andra krafvet på undervisningen, näml. att
meddela en hel kunskap.
Hvarje god skola har också, såsom vi sagt, ett andra ända-
mål: uppfostran. Hvad är då uppfostran i denna mening?
Uppfostran i denna mening kalla vi all den öfning, som skolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
