Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88 CHRISTLIG CHRÖNIKA.
II.
SLUT-ORD.")
Jag tror tillika med eder, att förnuftet blifvit oss gifvet för
att rätt brukas, och att när man letar efter sanning sinnet bör
vara, som Ni säger Darwins hafva varit, "så fördomsfritt som en
seglares kompass”. Men om man till den grad kläder sig i pas-
sion, att man icke kan se saken i sitt rätta ljus, då hvilar an-
svaret på er sjelf. Det är endast det moraliska elementet, som
utgör ansvaret. Icke heller tror jag, att någon menniska dömes
i denna eller den tillkommande verlden för hvad som icke inbe-
griper en moralisk synd. Derföre mister ert förskräckande ut-
tryck: "Den Gud Ni tillbeder skall, enligt er troslära, genom de
ändlösa åren, plåga den menniska, som hyser ett uppriktigt
tvifvel”, det åsyftade intrycket, helt enkelt derför att jag aldrig
sagt eller tror något sådant. Jag tror, att i den tillkommande
verlden blir hvarje menniska dömd efter sina gerningar, som
hon här utöfvat och att denna dom, hurudan den än må blifva,
skall blifva genomskådligt rättfärdig. Guds barmhertighet är
större än menniskors. Han har ingen lust till den ogudaktiges
död. Kristus förlät, när menniskor ville fördöma och hurudant
menniskosjälens öde än blir, så skall det likväl aldrig kunna
sägas om konungarnas Konung, att han brister hvarken i rätt-
visa eller i nåd. Detta betonar jag emedan Ni så mycket fäster
er vid ämnet om det tillkommande straffet, så att Ni genom dess
uppmärksamhet nästan visar er inskränkt. Hvad annat Ni vid-
+) Emedan förspelet i brefvet är ganska långt och utan den egentliga
sak vi önska läsaren, så utesluta vi det. Dr. Field gör näml. sin motstån-
dare uppmärksam på åtskilliga punkter i hans förhållande till religionen
och det roffa sätt, på hvilket han behandlar dess frågor, såsom t. ex. hans
raseri så snart han skall tala i religionen, hvilket gör det nästan omöjligt
att utbyta tankar; vidare huru han, så snart han skall tala om Gud, får
honom till idel vrede och straff. Efter att hafva allvarligt tilltalat honom
i dessa punkter samt äfven påmint honom derom, att hans fader var en
presbyteriansk prest, och att hans vagga hade stått i det presbyterianska
samfundet, hvarföre det var honom ovärdigt att så hänsynslöst och utan
fördomsfri ransakning tala emot och smäda hvad som var för dem heligt,
går han in i direkt svaromål. (Utg.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
