Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Spurgeon såsom menniska af Teol. Dr. Armitage
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SÅSOM MENNISKA.
145
ken rost!" "O, hvilken utmärkt månglare han skulle
blifva !" Lägga vi dertill hans alldagliga och folkliga språk
paradt med hans stillsamma sätt och frånvaron af
våldsamma åtbörder, så kunna vi börja förstå att hans
framställningssätt ökade kraften af hans predikningar. Hans
intressanta sätt att utveckla sitt ämne, hans rika
inbillning och hans förmåga att framställa saker åskådligt, gjorde
honom till en af de mest fängslande talare man gerna kan
tänka sig. Hvar och en hans åhörare kunde känna, om
icke se, den ovanliga lätthet med hvilken han uppfångade
och använde de tankar, som upi3S}3rungo lios honom under
det han talade. Det berättas, att aktören Foote skulle
hafva yttrat om Whitefield, att han af hans predikningar
kunde höra hvilken bok han hade sist läst. Spurgeon var
lika mottaglig för intryck, och fann han någon bok som
ban tyckte om, så tillegnade han sig dess innehåll. Han
vördade till och med namnen på sina företrädare i
pastoratet och utan att han sjelf visste derom, tillegnade han sig
dessa förträffliga predikanters utmärkande drag. Han var
i besittning af Mr. Keachs rikedom på bilder och
ordspråk, Gills omfattande teologiska kunskaper, Rippons
poetiska och praktiska ande samt den enkla och rena
engelska som utmärker Angus — alla hans företrädare hade
sålunda uppgått i honom.
Men i högre mening var allt detta blott den yttre
formen för hans verksamhet. Hans verkliga kraft var
Öfver-naturlig, såvidt författaren kan fatta saken. Han
betraktade sig sjelf endast som Jesu Kristi sändebud, med
uppdrag att vittna med sanningen och att å sin Herres vägnar
förkunna den så länge han sjelf förblir frånvarande; och
alldenstund han talade å Kristi vägnar, ansåg han sig
pligtig att predika hvad Kristus hade öfverlemnat åt honom
och hvad han sjelf skulle hafva förkunnat om han i egen
person varit närvarande. Endast på grund af denna hans
10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
