- Project Runeberg -  Cinq-mars, eller En sammansvärjning under Ludvig XIIIs regering /
37

(1864) Author: Alfred de Vigny
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hans närvaro. Pater Lactantius, kapusinen med det
svartmuskiga ansigtet och den grymma blicken, åtog sig systrarna
Agnes och Clara; han upplyfte sina händer, betraktade dem
som en orm skulle beskåda två dufvor, och skrek med
förfärlig stämma: Quis te misit, Diabole? hvarpå de båda flickorna
på en gång svarade: Urbanns. Han ämnade fortfara, dä
grefve Du Lude med ruelsefull uppsyn tog fram ur fickan en
liten gulddosa, som han sade innehålla en gammal relik,
hvilken han ärft af sina förfäder; och som han nu mera ej
tviflade på anfäktelsen, ville han pröfva relikens kraft. Pater
Lactantius grep dosan med glädje och så snart han dermed
berörde flickornas pannor, började de göra vidunderliga hopp
och vrida armar och ben. Lactantius framvrålade sina
besvärjelser; Barre kastade sig på knä jemte alla närvarande gummor;
Mignon och domrarne gåfvo tillkänna sitt bifall och
Laubarde-mont gjorde helt kallt korstecknet, utan att slås af skräck!
Då grefve Du Lude återtog dosan, blefvo nunnorna lugna och
Lactantius sade med stolt uppsyn: «Nu måtte ni väl icke
tafla på er reliks kraft /«

«Lika litet som på anfäktelsen« svarade Du Lude och
öppnade dosan, som — var tom.

«Mine herrar, ni drifver gäck med oss,« sade
Lactantius.

«Dessa narraktiga upptåg förargade mig, så att jag
svarade: Ja, min herre, liksom ni gäckas med Gud och
menniskor. — Det är just derföre, ni nu ser mig med sjumila-stöflar,
så stora och tunga, att de göra ondt i fötterna, och långa
pistoler; ty vår vän Laubardemont har beslutat mitt häktande,
och jag vill icke låta honom gripa min gamla kropp.«

«Men är han då så mäktig ?« frågade Cinq-Mars.

«Mera än man tror och man skulle kunna tro; jag vet
att den besatta abbedissan är hans systerdotter, och att han
är försedd med fullmakt från statsrådet att dömma, utan att
låta sig uppehållas af de besvär, som kunna ingifvas till
parlamentet, hvilket kardinalen förbjudit att taga befattning med
Urban Grandiers sak.«

«Men hvari består då hans brott?« frågade ynglingen,
hvars deltagande nu blifvit väckt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:39:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cinqmars/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free