Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och kände, att om det någonsin fölle honom in att rygga sin
föresats, skulle han anse sig sjelf som den uslaste menniska i
verlden. Så snart dörren stängdes efter drottningen och
hertiginnan, sade prinsen: — «Se der har ni det, Bouillon! Jag
sade er på förhand, att ni skulle förtreta drottningen, men ni
gick för långt. Nu kan man väl icke påbörda mig, att jag
sviktat i förmiddag; jag har tvärtom visat mera beslutsamhet
an jag bort."
"Jag är glad och mycket tacksam emot hennes
Majestät," svarade Bouillon med triumferande uppsyn; «nu äro vi
säkra om framtiden. Hvad ämnar ni nu göra, herr de
Cinq-Mars?"
"Jag har redan förklarat, att jag aldrig tar något steg
tillbaka, hvilka följderna än må. blifva for mig; jag skall tala
med konungen och våga allt för att erhålla hans befallnings
"Och afhandlingen med Spanien ?«
«Ja, den skall.. .«
De Thou fattade härvid sin vän i armen, steg hastigt
fram och sade med högtidligt allvar: — «Vi hafva beslutit
att underteckna den först sedan herr de Cinq-Mars talat med
konungen; ty om hans Majestäts rättvisa stränghet emot
kardinalen gör denna traktat öfverflödig, hafva vi tyckt det vara
bättre att icke taga ett steg, som, i fall det upptäcktes, kunde
ådraga oss stora faror.«
Hertigen af Bouillon rynkade pannan. «Om jag ej
kände herr de Thou,« sade han, «skulle jag anse detta
yttrande som en undanflykt; men ifrån hans sida...«
"Min herre," inföll rådsherrn, "jag tror mig kunna
gifva mitt hedersord att i allt förena mig med herr le Grand;
vi äro oskiljaktige."
Cinq-Mars betraktade sin vän och blef Öfverraskad att på
hans milda anlete läsa uttrycket af en dyster förtviflan,
hvilket så grep honom, att han ej hade styrka att motsäga honom.
"Han har rätt,« sade han blott med ett kallt, men
behagligt småleende; "konungen besparar oss kanske många
saker, och med honom på vår sida äro vi mycket starka. För
öfrigt, ers Höghet, och ni, herr hertig," tillade han med
orubblig fasthet, «frukten icke att jag någonsin ryggar tillbaka; jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
