Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den holländska flottan Öresund och lopp d. 13 juli in i Östersjön och vidare till Danzig samt
följdes i slutet af aug. af 9 danska örlogsskepp dit. De tysta förhandlingarna mellan danskar
och holländare resulterade i en försvars- och garantitraktat d. 16 aug. 1656 för staden
Danzig mot svenskarne. Samtidigt ungefar eller d. 17 juli 1656 hade Sverige lyckats i London
genom Kr. Bonde afsluta en vänskaps- och sjöfartstraktat med England, men ej nägot vidare,
intet förbund om bistånd af dess örlogsflotta i Nord- eller Östersjön. I Preussen fördes sen
maj 1656 mellan en ditsänd holländsk ambassad och svenska statsmän, främst rikskanslärn
Erik Oxenstierna underhandlingar om ett förbund, som var ägnadt att bryta udden af
Hollands politik emot oss och försäkra Sverige om dess fortfarande vänskap, och allra helst
af-lägsna Danmark och Holland från hvarandra. Men om dessa misslyckades? — Vid Danzig
kvarlågo den holländska örlogsflottan och de danska krigsskeppen till fram på hösten, då de
återvände hem hvar till sitt.
Karl X skref till det hemmavarande rådet d. 17 maj 1656 att ha vakande öga på allt, på
rikets försvar och tillstod att den svenska militien må bli hemma i landet därför; d. 13 juni till
amiralitetet att sörja för det Axholms slott väl försåges, god vakt hölles i skären och att man
vore beredd mot all oförmodelig händelse; s. d. till riksmarsken att ha god akt på
gränsfast-ningarna, i synnerhet Kalmar, Jönköping, Visby, att Enholmen måtte befästas, avenyerna som
vette åt sjön bevakas; den 18 åter till amiralitetet, att de 6 segelfärdiga örlogsskeppen må
stanna hemma, att man låter jakter och små farkoster kryssa mellan Stockholm och Kalmar
att hålla skären rena och säkra. Beträffande försvarsberedelserna mot Danmark och äfven
Holland från den tyska sidan, så lät Karl X i slutet af maj veta, att Königsmarck väl
be-höfvesi Bremen till dess försvar, och ålade d. 4 juli regeringen i Pommern, emot befaradt
angrepp där, att hålla ett vaksamt öga, reparera befästningarna i Stettin, Stralsund, Anklam,
Demmin, främst garnisonsorterna, lägga nya skansar om behof giordes, proviantera väl, ha
städerna att anskafla fotfolk, ridderskapet att ge kvarter åt de nyvärfvade; i Wismar skulle
befästningsarbetena fortsättas. Den 5 juli tillskref konungen åter rådet i Stockholm angående
gränsfastningarnas och andra orters och äfven avenyers besättning med folk och förordnade,
att det öfriga hemmavarande krigsfolket måste stöta samman under riksmarskens ledning och
formera ett corpo, som sätter sig mellan Jönköping och Göteborg, att desto bättre se upp med
naboskapet och göra motstånd mot fifentligheter vare sig i Västergötland, Småland eller
Halland; fienden torde då ej våga gå förbi detta corpo längre upp i landet. Flottan skulle hålla
sig hemma vid Vaxholm i beredskap, skansar läggas å lämpliga orter vid inloppen i skären,
trånga sund och genomfarter stängas med pålar och bommar till att hindra fientliga anlopp;
landshöfdingärne skulle tillställas bref om utskrifningen och militiens förstärkning. S. d. skref
konungen ock till alla landshöfdingarna om den från grannen hotande faran och att göra
anstalter hvar i sin landsort till att möta den, sammankalla invånarne i länen och ha dem att
ge den utskrifning som eljest skulle gå till vintern, och att den anställes å hvar io;de man
utan åtskillnad, af skattlagdt frälse, krone och skatte, rå och rör, att adelns russtjänst
fördubblas, prästerskapet fördubblar sin bevillning och tillsätter 1 ryttare, borgerskapet strax ger den
utlofvade kontributionen och allmogen råghjälpen. Rådet fick den 6 juli påminnelse om det
ena och det andra, »efter Danmark begynner fläta sig in med andra våra vidrige», och ålades
bl. a. att hålla kompaniskeppen kvar hemma samt ock i beredskap att nyttjas, likaså hålla
båtsfolket vid handen, ej förvänta att danskarne antasta oss; konungen ville å sin ort göra hvad
reson var. »Jag skall taga Gud till hjälp och vigilera uti allt, det jag någon tid vet lända
fäderneslandet till säkerhet, antingen uppå den ena eller andra sidan». Guvernören Volkman i Wismar
fick d. 12 juli order att reparera kastellet Wallfisch och hålla sig i positur, jämte Erik Stenbock taga
fästningarna i ögonsken och berätta, hvad nödigt var i dem att göra; Volkman^ borde värfva 1
regemente till fots att förstärka garnisonen med. Till Erik Stenbock skrefs samtidigt
omgräns-fastningama i Pommern och att värfva 1 skvadron fotfolk. Kort efter erhöll densamme
befallning, d. 15 juli, att resa till Halland såsom guvernör, taga fästningarna där i sikte och
hålla sig i position. Till Pommern beordrades senare mer infanteri. Folket af Upplands,
Västgöta, Smålands, Östgöta regementen, som efter Warschaus fall kom tågande därifrån till Thorn
i juli, befallde han d. 26 att föras hem till Sverige och brukas där.
I Stockholm och trakten omkring liksom hos de regerande väckte den främmande
armadans närvaro stor bestörtning och oro. Öfverläggningar höllos i rådet i
maj och juni om faran. Energiska anstalter vidtogos här till lands och sjös, och
man önskade konungens närvaro i riket. Riksmarsken Gustaf Horn fick resa till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
