- Project Runeberg -  Conrad löjtnanten. En skildring /
112

(1920) [MARC] Author: Carl Spitteler Translator: Elis Brusewitz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sig stötta över, utan i stället lugnt åter reste
sig, som om de snubblat över en pall, På
sin höjd knöt en eller annan flyktigt näven åt
honom. En av dem ursäktade sig till och
med.

— Jaså! Å kors! Inte illa ment, herrn,
stammade han fogligt, med en tafatt hälsning.

Dock träffade honom ett slag i ryggen så
skarpt, så bestämt, så vältaligt, att han
vädrade avsiktlighet, och då han blixtsnabbt
vände sig om, fick han bakom sig se
Daggmasken, som icke fick tillräcklig tid att sätta
på sig en oskyldig min, utan vilken, då han såg
sig upptäckt, tog till flykten och dök ned i
mängden med armen krökt till skydd över
huvudet som en skolpojke. Han flög efter
honom, mitt igenom hopen, vilken han
våldsamt trängde åt sidan. Vid trädgårdsgrinden
fick han tag i honom, grep honom i kragen
och förpassade honom med en spark ut på
vägen. Att sparkas var eljest icke hans vana.
Men denna gång kom det över honom som
en uppenbarelse, att denne måste hän giva
en spark för sin systers ära och för den sneda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:41:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/clconrad/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free