- Project Runeberg -  Tvenne äktenskap. Roman /
262

(1847) [MARC] Author: Magnus Crusenstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och under djupa bugningar samt en larf af skrymlad
vördnad i uppsyn, till trots af löjet, som bröt fram ur
de illpariga ögonen, närmade sig soffan, der Therese
lig. Han stannade, bockade sig ånyo ganska djupt
och njöt några minuter, stillatigande, af hennes
förvåning och ängsliga ovisshet, hvad detta besynnerliga
uppförande hade att betyda. Då ban ej gjorde sig
brådtom att taga till ordet, bröt hon sjelf tystnaden
med frågan, hvad afsigten vore med bans besök och
sällsamma beteende.

»Mio afsigt är,» gäckades Leporello, »att i allra som
största ödmjukhet bedja mamsell (frun skulle jagsäga),
till firande af sin nya upphöjelse, göra sin gamle vän
och hädanefter trogne tjenare ett litet handtag.»

»Hvad år det nu igen för upptåg? Aldrig far jag
vara i fred, så snart baron vänder ryggen till,»
anmärkte Therese, i snäsande ton.

»Förifra sig ick«! Mam . . . (Besitta, att *fruni"
alltid stockar sig i halsen) kunde sätta lifvet till på
kuppen, så svag som hon år efter den långa sjukdomen,»
fortfor betjenten att håna. »Gör i alla fall en god
ger-ning, medan frun (jo, nu gick det ändå riktigt för sig
att få fram ordet, utan att stappla) vankar härnere i
jemmerdalen, och hjelp en fattig fan att få igen sio
klocka, som råkat hamna hos madam i Blåkulla.»

»Ännu förstår jag icke ett ord af allt hvad han
säger, och lika godt kan det väl också vara,» menade
Therese.

»Nå, efter frun icke har lust alt höra halfqvädBa
visor, får jag lof att sjunga rent ut, för att bli förstådd,»
återtog Leporello. »Saken år den, att jag för en tid
sedan hade en satans otur på kille och nödgades pantsälta
klockan för tie riksdaler hos Blå kulla-mutter. . . . Nog

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 26 12:32:34 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/cmjtvenne/0262.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free