- Project Runeberg -  Affären Costa Negra. Roman / Förra delen /
178

(1910) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bebodda ställe. Han förde mig till hvad han kallade
en stad, jag är mer böjd att kalla det en samling
råtthål. Staden var uppkallad efter något helgon,
jag minns inte hvilket, de ha så många här nere.
Men att det måtte varit alla skälmars skyddspatron
är tämligen säkert. Där var vår gemensamme vän,
Miguel Palmasso, högsta hönset i korgen för tillfället.
Så vidt jag kunde förstå af hans pladder, hade han
af sin synnerligen gode vän inrikesministern sändts
att pacifiera distriktet. Till sin hjälp hade han tjugo
soldater, och han måtte varit synnerligen nitisk och
tagit sin uppgift på allvar, ty i en galge hängde
ännu stadens borgmästare jämte en annan
ämbetsman. För egen räkning hade han pressat ut en mindre
summa af borgerskapet. Men det talade han inte
om.

Eftersom jag kunde ha nytta af karlen, fann jag
allt hvad han sade utmärkt och trovärdigt. Så snart
han lyssnat till min historia om de båda
mulåsne-drifvarna, råkade han i eld och lågor. Han hade
aldrig hört något så skamligt förr och lofvade
högtidligt att låta hänga dem. Det hade jag ingenting
emot, bara jag slapp taga befattning med saken. Så
ställde han sex man till mitt förfogande. Jag begärde
inte mer än två, men han var envis, och jag måste
begifva mig af med skälmarna och dubbelt så många
åsnor.

Doktorn hittade vi i högönsklig välmåga, där
jag lämnat honom. Han hade bara en natt skjutit
några skott på ett par kringstrykande individer, men
visste inte, ifall de varit människor eller rofdjur.
Därmed redo vi tillbaka till staden med
helgonnamnet och blefvo på bästa sätt mottagna af
Palmasso. Jag har sällan råkat en artigare och trefligare
karl. Allt hvad vi önskade lofvade han oss, och när
vi inte hade mer att begära, funderade han själf ut

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:48:47 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/costanegra/1/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free