- Project Runeberg -  En sjuttioårings minnen /
II:234

(1908) [MARC] Author: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Epilog

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ungdom, äro de det högsta, det bästa och det längst
bestående. »Frihet bor i norden», som 1848 ljöd som
en Gjallarhornslåt, förefaller nu vid sekelslutet måhända
en smula chauvinistisk och är därför bortlagd, hvilket
synes mig vara skada. Däremot fortlefva ännu de
mindre eldfängda: »Framåt, framåt på ljusets bana» och
»Hur länge skall i norden den döda fred bestå?», ehuru
den senare också torde ha lefvat ut sin tid af
uppbrusning. Ett par af de förnämligare äro: »Bjöd så i
Thule en konungased» och »Så contigit in Lenom»,
en ypperlig tondikt till rimkrönikans humoristiska ord.
Men så kommer en särskild grupp af körer till Nyboms
ord, nämligen »Stå stark, du ljusets riddarvakt!», som
är och blifver det fullödiga uttrycket för svenska
studenter, som lifligt och sundt älska sitt fosterland; och
»Trummarschen» — okänd för nutidens ungdom — som
på 1850-talet under Oscar Arpis ledning var ett
bravurstycke för Uppsalasången, hvilket nog i vissa delar af
texten var rent af litet löjligt i sin stridsmålning, men
som, utfördt med Arpis brio, var oemotståndligt
medryckande.

Höjdpunkten nådde Wennerberg i denna för honom
egendomliga art af tondiktning genom hymnen: »O Gud,
som styrer folkens öden», hvars tredje repris, där basarna
taga melodien, som i djupet går till låga ess och
förkunnar, att vår gamla frihet är »starkare än Sveaborg»,
under det öfverstämmorna ackompanjera, aldrig
förfelar sin verkan äfven på mindre musikaliska
människor; — samt genom den härliga sången: »Hör oss,
Svea, moder åt oss alla!», som var med i Paris under
Arpi 1867 och då bidrog till uppsaliensarnas seger i
sångartäflingen samt sedan dess varit som ett slags folksång,
utförd vid alla betydande fosterländska högtider.

I dessa sånger har Gunnar Wennerbergs Musa
stigit högst: hon har med små medel åstadkommit den
största och bästa verkan; hon har skapat sånger, som
först blifvit ungdomens och sedan hela folkets egendom.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 19:41:18 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/crnminne/0484.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free