Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liar lian hemburit kanske de jemföreisevis största ekonomiska
uppoffringar, hvilka finsk man någonsin underkastat sig för
upphinnandet af literära ändamål. När han förvissats derom, att
det skett förgäfves, är lian, lindrigast sagdt, utan ursäkt för
detta öfverdåd. För att uteslutande kunna egna sin hand åt
den prosaiska mödan att afskrifva urblekta dokumenter, har
han våldsamt afvisat i åratal sitt förgångna lifs blidaste,
varmaste genius, poesin, som förgäfves klappat på hans lijerta för
att deri åter reda sig en vänlig bostad. Detta skall synas
honom än mer såsom ett försouingslöst brott emot sångens heliga
anda, ifall lian insåge, att vetandet intet vunnit på denna den
största förlust, lian kunnat lida för sin enskilda del. För att
lyssna till röster, hviskande ur förflutna tiders natt, har han
mången gång motstått den ädla frestelsen att höra väldiga, höga
ord af män, i hvilkas barm och hufvud det närvarandes och den
närmaste framtidens största, rikaste känslor och idéer
provisoriskt lefde och hade sin rörelse. För att icke afbrytas i sin
betraktelse af det sätt, hvarpä den redan gjorda historien
återspeglade sig i sina ursprungskällor, liar han försummat månget
tillfälle att vara vittne till, huru historien — gjordes,
visserligen oftast i den nedstämda mening, hvari den snillrika fru de
Sevigné uppfattar dennas föremål, men likväl stundom i en
ädlare och högre. Motstående den öfvermäktiga tjusningskraften,
hvarmed de odödliga skapelserna af såväl förflutna som
närva-rarande tiders konst lockade hans själ att försänka sig i deras
anblick, liar han nött bort sitt flyende lifs timmar, förlorad i
dechiffrerandet af svårlästa manuskripter, med hvilka det s/cöna
hade intet gemensamt, men livarur likväl sanningen blickade
fram med alltmera klarnande drag. Med ett ord, åt sitt begär,
åt sin allt högre stegrade trängtan att komina denna på spåren,
har utgifvaren i långlig tid uppoffrat nöjet att följa med
strömmen af stundens glada, njutningsrika lopp i södern. Hoppet att
besvärja fram, att skåda närmare ansigte mot ansigte förgångna
sekels andar, liar ryckt honom otaliga gånger bort från
hvimlet af menniskoskaror, i hvilka lifvets fullhet ännu mäktigt
klappade och’ hvilkas öfversvallande krafter måhända dagen derpå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
