Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det med ett ädelmod, hvars kiillä varit renare iin iifven den
mest grandiosa skrytsamhets; ett ädelmod, som kunde kallas
oegennyttigt, ifall historien skulle känna något exempel på en
inter-nationel transaktion, hvilande blott på en ogrumlad
oegen-nyttas grundval.
Det egna intryck, utgifvaren erfarit under sysselsättningen
med ifrågavarande papper, har fördjupats genom sättet, hvarpå
Carl XII i dem visar sig. Ehuru lijelten städse är och förblir
liufvudperson uti dem, stillles man dock aldrig liksom ansigte
emot ansigte inför honom. Han träder ej fram i berättelsen;
han skymtar endast fram utur den såsom ur ett mystiskt
fjer-ran. Han kännes liksom en ttobekant gud71, för hvars makt alla
falla tillbedjande noder, utan att någonsin kunna nalkas honom;
eller som en planet, kring hvilken en hel verld af månar och
drabanter i ofrivillig ödmjukhet graviterar. Och likväl är det
ej en obskyr observator, som angifver de verkningar, hvilka utgå
ifrån föremålet för alla hans betraktelser. Det är tvärtom en
man, egnad, om någon, att trånga med sitt forskareöga detta
föremål på lifvet. Ty det är den .^store konungens71 hos
Sveriges konung akred i terade ambassadör, som utför spejarevärfvet.
Men det oerhörda spörjes nu för första och enda gången, att
Ludvig XIY:s minister sällan eller nästan aldrig får nalkas den
furstes person, hos hvilken han dock skall vara anställd. Och
det, om möjligt ännu oerhördare eger derjemte rum, att denne
store Nestor bland konungarnc ej vågar harmas öfver denna
gränslösa förödmjukelse, utan fördubblar endast sina bemödanden
att på hvad sätt som helst komma i gunst och nåde hos den
öfvermodige pilten.
Det lmfvudsakligaste af oftanämnda dokumenter utgöres
utaf en samling af Ludvig XIV:s och ministerns för utrikes
iiren-derna Torcys skrifvelser till franska ambassadören marquis de
Bonac samt dennes svar på dessa depescher åren 1703—4.
Utgifvaren var ej i tillfälle att öfvertyga sig om, huruvida dessa
bref förvaras i original uti utrikes ärendernas arkiv; men han
tager dot dock för afgjordt. De handskrifter, hvilka han kunde
begagna, voro endast (.duplicata71 eller kopior, tagna sannolikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
