Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sare. Derom torde alla vara öfverens. Meu ville man såsom
ett nytt bevis på, att Gud underbarligen låtit en klarare dager
genombryta de förgångna tidernas töcken, åberopa den
omstäu-.digheten, att Finlands folk i denna stund endrägtigt belsar sin
landtdag med glädje, skulle en sådan åsigt med förundran
tillbakavisas af mången. Och likväl är det min öfvertygelse, att
vi för den förbättring, tiuska folkets tillstånd småningom
undergått, icke ega någon pålitligare mätare än de förändringar, som
varseblifvas i nationens olika sätt att mottaga landtdagskallelsen
förr och nu. De, hvilkas kännedom om fäderneslandets historie
går något längre tillbaka än till den tid, hvarpå de tro sig
sjelfva medverkat att göra henne, hafva sig bekant, att
landt-dagar i detta land, äfven före den i Borgå, icke voro så alldeles
sällsporda företeelser. Så bestod sig Finland af det slaget 16t>7
icke mindre än fyra stycken: i Torneå, Abo, Helsingfors och
Wiborg. Skulle man tycka, att det vore nästan för mycket
godt på en gång för att motsvara våra nuvarande begrepp om
en folkets och landets dag, så borde åtminstone det af Gustaf
Adolf ltjlti, äfvenledes i Helsingfors, sammankallade folkmötet
få giilla såsom en behörig föregångare af det, hvilket vi nu här
sett sammanträda. Men liksom alla de andra var äfven denna
finska landtdag, på hvilken den unge konungslige hjelten
kunnat taga såsom offer hjertat ur de församlades bröst, ifall det
hade gagnat honom till någonting, en olycksdag för landet, ehuru
den oemotståndliga tjusningskraft, Gustaf Adolf då liksom alltid
annars utöfvade på våra förfäder, ej lät dem fullt känna tyngden
af de offer, hvilka verkligen utkräfdes. Enda motivet för de
finska landtdagarnas sammankallande var utan undantag, att
kriget hade uttömt ända till botten alla vanliga resurser. Man
måste således kasta sig på den sista utvägen: den att
genomdrifva gemensamma folkbeslut, hvilkas påtryckning möjligen
förmådde pressa fram den sista skärfven såsom gärd, den sista
mannen i huset såsom utskrifningssubjekt. Ej under derför, att
slika dagar icke helsades såsom folkets gladaste, ljusaste.
Landtdagen i Borgå hade väl en annan karakter: en
konstituerande, icke den skoningslösa utmätningens. Men äfven den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
