Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ocli troligen ej så snart lärer af någon besittas. Dessa
sysselsättningars frukt voro, såsom bekant är, öfversättningen af
framlidne grefve Paul van Suchtelens vackra framställning af de
mi-litäriska tilldragelserna under kriget mellan Ryssland och
Sverige åren 1808 och 9 samt de dertill vidfögade anmärkningarna.
Hvem vill ej geraa erkänna detta arbetes stora förtjenst, den
beundransvärda opartiskhet, förenad med lågande entusiasm och
fosterlandskärlek, som deri öfverallt röjer sig! Och likväl — det
gör mig ondt att nödgas uttala den öfvertygelsen - håller jag
före, att ändamålet dermed, hvad hufvudsaken beträffar, är
fullkomligen — förfeladt. Sä hade detta krigs historia icke bordt
framställas för att åt efterverlden derom gifva en trogen, en
lef-vande bild. Väl tyckes den flyktande stunden förbjuda mig att
ytterligare missbruka Edert öfverseende med framställningen af
mina åsigter i detta ämne. Men om intresse för detsamma
nå-gonstädes lefver varmt, är det väl ibland Eder. Edert hem, J
Savolaks-Karelare, hvilket är de frejdade runornas hem, såsom
J sjelfve sjungen, är ju äfven hemmet för de ädlaste, rikaste
blad af detta krigs lefvande häfder, dess oskrifna historia. De
fleste bland Eder hafva ju redan i barndomens stunder — med
helig häpnad lyssnande till de, såsom de då syntes Eder, nästan
sagolika bragder, hvilka någon ärrig jägarveteran, förklarad af
härdens sken, i sena höstqvällar för Eder förtäljde — läst hvad
på dessa blad står så djupt inristadt. De falla i en öppnad
graf, det ena efter det andra, innan någon Elias Lönnrot, med
älskande hjerta och öra för den djupa ton, som ljuder ur deras
innersta, afskrifvit dessa runor. En sådan Elias Lönnrot för
våra förklingande historiska traditioner hade ingen bättre
kunnat blifva än Rabbe Wrede. Detta är hans skönaste berömmelse.
Det tröstlösa ligger deri, att han icke fattade denna sin
bestämmelse. Ingen npréeis des évenements militaires“ som helst i
verlden hade, åtminstone för oss, i djupt gripande intresse
öf-vergått dessa enkla berättelser. Och då hade man ej behöft
befara, att det namn, som skulle hafva stått på deras första
sida, icke kunnat tränga fram genom de dunkla klippstränder,
mellan hvilka kommande sekel skola flyta hän mot evighetens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
