Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tycka sig finna i hvilken tid och i hvilka förhållanden som helst.
Han har tecknat icke individer, icke enskilda nienniskor; han
har tecknat menskligheten, och derför kan menskligheten. så
länge den existerar, hemta lärdomar ur hans verk.
Att han är den moderna dramatikens fader och
uppfostrare, det erkännes allmänt. Då man besinnar, att forntidens
dramatiska skaldekonst, sådan den representeras af grekerna,
ändock i sig hade på sitt sätt något, som man anser för det
högsta — när man jemför den med Shakespeares skapelser, så
— jag vågar icke säga hvad som egentligen i den saken borde
karakteriseras. Jag vill blott påpeka en omständighet, för att
vi lättare må kunna fatta, hvari den ofantliga olikheten redan
i det yttre visar sig. I den gamla, den antika tragedin är det
vissa slägter, som hafva den äran sig förbehållen att vara
tragiska. att lida mindre för egen skuld än fa-stmer för
fäderneslandet. Det är hjeltens patos, hans trottsiga vilja att icke
dela med sig af sin skuld. Hvad han lider, livad han bryter,
det angår icke folket, den stora hopen, som instämmer med
korens ord om religionens fordringar, och hjelten får gå ensam
sin bana fram till undergång. Men då Shakespeare tager vård
om tragedins blifvande hjelte, då vidgas dessa sferer, då
utvecklas slutligen hela verldens andel i den tragiska förvecklingen.
Det är nu mera icke ett privilegium för den enskilde att begå
brott, att lida derför och försona detsamma. Folket eger sin
andel i allt detta och med dess medverkan eger försoningen rum.
Jag vill anföra i korthet blott ett enda exempel, som ger
det klaraste, åskådligaste bevis för detta påstående: det är
Macbeth. Skulden till hans undergång innebor visserligen främst
i hans egen förfärliga natur och bos hans lika förfärliga maka.
Men när man närmare betraktar saken, finner man, att hela det
skottska folket är med i den tragiska konflikten. Det finnes i
det vida Skottland ej en så undangömd vrå, att den ej
medelbart eller omedelbart skulle komma att bindas vid handlingens
gång. Det finnes, så vidt jag kan förstå, icke andra än sva-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
