Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första serien - Det hemlighetsfulla mordet vid skogssjön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
näsvingarna hade en blåaktig färg. Med en enda blick såg jag,
att han led av någon kronisk och dödlig sjukdom.
»Var god och sitt ned i soffan», sade Holmes vänligt. »Ni
har fått mitt brev?»
»Ja, parkvakten kom med det. Ni skrev, att ni önskade
träffa mig här för undvikande av skandal.»
»Jag var rädd för att folk skulle prata, om jag besökte er i
ert hem.»
»Och varför önskade ni träffa mig?» Han betraktade min
vän med förtvivlan i den trötta blicken, som om hans fråga
redan vore besvarad.
»Ja», svarade Holmes, mera besvarande blicken än orden.
»Det är som ni tror, jag vet allt om McCarthy.»
Den gamle mannen dolde ansiktet i händerna.
»Gud hjälpe mig!» utropade han. »Men jag skulle inte ha
låtit den unga mannen lida för min skull, jag skulle ha talat,
om det hade gått honom emot vid den blivande domstolssessionen.»
»Det gläder mig att höra er säga det», sade Holmes
allvarligt.
»Jag skulle ha bekänt redan nu, om det inte hade varit för
min älskade dotters skull. Det skulle ha krossat hennes hjärta
— det kommer att krossa hennes hjärta, då hon får veta, att
jag blivit häktad.»
»Det behöver kanske inte komma därhän», sade Holmes.
»Vad för slag!»
»Jag är inte någon officiell polisagent. Det är er dotter,
som kallat mig hit, och jag handlar i hennes intresse. Unga
McCarthy måste dock på något sätt befrias.»
»Jag är en döende man», sade gamla Turner. »Jag har
många år haft sockersjukan, min läkare säger, att det är
tvivelaktigt, om jag kan leva en månad till. Dock ville jag hellre
dö under mitt eget tak än i fängelse.»
Holmes steg upp och gick och slog sig ned vid bordet med
pennan i handen och ett ark papper framför sig.
»Säg oss sanningen», sade han, »så skall jag skriva ned
berättelsen, ni undertecknar den och Watson bevittnar den.
Jag kan då i yttersta nödfall visa denna bekännelse för att
rädda unga McCarthy. Jag lovar att inte begagna den utan
att det är absolut nödvändigt.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
