Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VI. Juni-Juli 1886 - Hvarjehanda i qvinnofrågan - Korrespondensafdelning - Från »Lärarinnor», besvarad I af Carola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
statens omräcle. — Det anses att f. n. 50 qvinliga jurister utöfva sitt
yrke inom 12 af Unionens stater.
I Philadelphia har den 11 Maj en Miss C. B. Kilgore efter många
svårigheter tillkämpat sig tillstånd att praktisera som advokat vid
dervarande Öfverrätt. Hon är den enda qvinna i Pensylvanien, som
fått ett sådant tillstånd.
Korrespondens-afdelning.
Till Dagny.
Vädjande till rättigheten af clet fria tankeutbyte Dagny erbjuder
sina läsarinnor, bedja vi att fa framställa några frågor i anledning af
skizzen Skollif I.
1) Ar det rätt, att i de mörkaste färger framställa skollifvet, det
arbetsfält, hvilket erbjuder qvinnan en så löftesrik framtid? Ty äfven
de segaste motståndare till qvinnans likställighet med mannen måste
ju erkänna den dugande kraften hos qvinnan på detta område och
der unna henne en, sig allt mer vidgande, verkningskrets.
2) Är det sant, att unga, intelligenta qvinnor, hvilka under
vistelsen vid seminarium äro intresserade af själfulla samtal och roade af
ett friskt kamratlif, viel utträdet derifrån äro så utblottade på intressen,
att, clå de åter träffa samman med gamla kamrater, de, efter att
hafva upplifvat minnet af några skolhistorier, ej hafva någonting mera
att säga hvarandra, utan försjunka i sorgsen undran, om de sjelfva
och deras vänninor ännu möjligen kunna hoppas att blifva gifta?
3) Väl erkänna vi villigt, att lärarinnekallet har sina skuggsidor;
att arbetet stundom förefaller hopplöst och fåfängt; att clet är både
psykiskt och fysiskt tröttande och att enhvar af oss haft stunder af
missmod och nedslagenhet, clå vi varit i behof af, och äfven nog
lyckliga att hafva funnit, en bättre tröst än den, att springa ut i
gränderna och gråta. Men vi fråga: kan Carola uppvisa en enda
lifsgernmg fri från alla frestelser till modlöshet? Och förer ej å andra
sidan just skollifvet, umgänget med de unga, till oss en flägt af
vårliga vindar, ett brusande af otämda krafter, som är egnadt att
väcka domnande sinnen till lif och lefnadslust?
Vi erkänna äfven, att teckningen af den unga, misslyckade
lärarinnan med sitt trälbundna sinne är utförd med talang. Såsom
individ är Fröken Peterson lefvande framstäld, såsom typ är hon
karikatyr, men en karikatyr, som ej väcker löje, utan sorgsna, bittra,
nedslående tankar just hos de förul trötta och försagda, som väl behöfva
lära att med frimodig glädje bära dagens tunga och hetta. Det är
kännedomen om att Skollif I har haft denna skadliga inverkan på
några af våra medsystrar, som förmått oss att, utan att afvakta
fortsättningen, genast uttala vår protest. Lärarinnor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
