Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
förut, men med benämningen kristen. Först i en stor fristat
kunde de kristna idéerna: menniskans rättigheter i stället för
blott de priviligierades, och således äfven
solidaritetsföreställningarna »frihet, jämlikhet och broderskap», fordra öppna
uttryck i statsinstitutionerna; och under inflytande af den nya
stora fristaten i Amerika verkstälde Frankrike detta
statsbegreppets revolutionerande. Det var en revolution, icke mot den
kristna staten, som ännu icke var till och än i dag icke är till annat
än som ett ideal, utan mot den hedniska staten. På
Konstantins tid kunde det ej hafva skett, emedan då de kristna idéerna
ej tillräckligt mycket voro allmän egendom. Utförandet var
äfven 1789 ytterst bristfälligt. Men hvad vesterns länder, alla
med undantag af Ryssland, nu hafva inom sitt statslif af
kristet statsideal, derför hafva de till stor del att tacka
franska revolutionen. Vill man deremot konseqvent utveckla pastor
Færdens påstående om revolutionens öppna brytning med
kristendomens principer, så vore för närvarande Ryssland —
som är ganska likt Frankrike fore 1789 — den enda kristna stat
i Europa.
De sista hundra åren äro ej alldeles fåfängt genomlidna
och genomarbetade. Författaren glömmer, att vi andra redan
stràfvat oss ett godt stycke hitom revolutionen, detta Röda haf
som antagligen för alltid skilt folken från Faraonernas statsideal.
Att pastor Færden sjelf icke nänts skilja sig från detta
stockhedniska ideal, må vara hans privatsak med sin fantasi. Men
att i offentliga uttalanden nämna det »kristendomen», det borde
han ändå försöka att vänja sig af med. Hela den sortens
retorik kommer för sent, Ludvig XIV läser icke Luthersk
Uge-skrift; icke heller M:me de Maintenon.
I hans andra artikel, är sjelfva inledningen — som
annanstädes — förträfflig. Den har följande ordalydelse:
»I mån som samhällsfrågan utvecklar sig i sina
konseqven-ser, tillspetsar den sig så småningom till en qvinnotråg-a. Detta
bör heller icke öfverraska någon, ty qvinnan är i udpræget
Forstand et samfundsstiftende Element.»
Nej, det är icke heller det, som öfverraskas utan
författarens upprepade naiva trollkonst för att slippa undan det
naturnödvändiga slutet på meningen: Alltså måste vi finna det vara
af yttersta vigt for samhället, att detta element, på hvars
samhällsbildande anlag jag så afgjordt tror, må komma till fri och
fullständig utveckling, så att vi ej få ett klent samhälle.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
