Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för detta fattiga land, där hjorten dör i skogen och
kornet vissnar på åkern och rikets råd låser
kassaskrinet för rikets herre och konung.»
»Det är sant, eders nåde», svarade Ulrik. »Men
varför skall det just vara en prinsessa?»
»Vem då?» frågade konungen.
Ulrik Bödtker gick närmare intill konungen och
sänkte rösten.
»Om eders nåde inte tager illa upp», sade han,
»så vet jag en kvinna, som i alla avseenden skulle
anstå eders nåde och som inte skulle vålla sådana
utgifter som en utländsk prinsessa. Eders nåde har
själv sett henne och därtill kysst hennes röda mun,
vilket jag sett med mina egna ögon. Men har jag sett
henne sedan en gång och fagrare jungfru finns inte i
Danmark. Därtill är hon av god adlig börd och ingen
kan säga någonting om, ifall eders nåde tar henne till
gemål, till vänster förstås, som bruket är i furstliga
hus.»
Konung Kristian skrattade, så att tårarna trillade
nedför hans kinder.
» Jag måste ha dig i rikets råd, Ulrik», sade han.
Men tjänaren lät inte förbluffa sig. Han gick ännu
närmare intill honom och stödde handen mot bordet,
medan han fortsatte.
»Det kanske också vore bra för eders nåde, att
på det sättet bli befryndad med högadeln», sade han.
»Då kunde eders nåde lättare få den på sin sida och
den bleve inte så gensträvig, som den varit förut.
Om eders nådes gemål skulle föda eder söner och
döttrar, så skulle de i sin tur åter kunna befrynda sig med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
